Fiskekvoterna: Sverige blev överkört – igen

Strömmingskvoterna för 2026, vilka EU beslutade om under tisdagen, ligger över det som Sverige och även EU-kommissionen ville se.
– Jag är besviken, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Efter att EU-förhandlingarna kring fiskekvoterna i Östersjön gick i mål under tisdagen står det klart att ministermötet fattat ett beslut som ligger förhållandevis långt från det Sverige strävat efter.
– Sverige ville mer. Kvoterna för framför allt sill och strömming blev för höga och därför så landade vi i att rösta nej, säger landsbygdsminister Peter Kullgren till SVT Nyheter.
Kvoten för strömming i centrala Östersjön höjdes med 15 procent. EU-kommissionen hade innan EU-ministrarnas möte föreslagit en kvot för Bottniska viken som är 62 procent lägre än årets kvot på 66 446 ton.
– Att ministrarna höjer kvoterna i centrala Östersjön när strömmingsbestånden redan är på gränsen till kollaps är fullständigt oförsvarligt. Beslutet strider mot både vetenskapen och EU:s egna regler, säger miljöpartiets Isabella Lövin i en kommentar.
Det finns fler som uttrycker oro för beslutet. Johanna Fox, chef för WWF:s internationella Östersjöprogram, är en av dem:
– Titta på vad som hände med torsken. Det var samma trend. Det var kris, det var kris, sedan drog man i handbromsen. Men alldeles för sent, säger hon, i en intervju med Aftonbladet, och kallar strömming och skarpsill för ”motorn” i Östersjöns ekosystem.
– Skulle vi förlora dem som vi har förlorat torsken då kan det få förödande konsekvenser för hela Östersjöns miljö. Strömmingen exempelvis är mat för både sjöfåglar och tumlare och säl.
Cecilia Soler, docent i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, menar att frågan inte bara handlar om ekonomi eller miljö utan även samhällets beredskap.
– Det här är vår livsmedelsreserv. Det är vår fisk. Det är denna vi har. Då kan vi inte fiska upp den, för vi vet inte när det kan kollapsa, säger hon till Aftonbladet.

 

Dela

Fler nyheter i Fiske och vattenbruk

Banbrytande teknik boostar framtidens hållbara vattenbruk

Att jätteräkor inte måste vara en miljöbov är den så kallade Västerviksräkan ett gott exempel på. Här kombineras innovativ teknologi med landbaserat vattenbruk för att ge ett minimalt klimatavtryck. Nu belönas satsningen med ett nyinstiftat innovationspris från SLU och Sparbanksstiftelsen Upland.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.