Så ska innovation i livsmedelskedjan skruvas upp

RISE har på uppdrag av regeringen analyserat hur företagsutveckling och innovation i den svenska livsmedelskedjan kan främjas. I en ny rapport presenteras två konkreta förslag för att stärka livsmedelsföretag i hela landet: nationell samordning och mer flexibel finansiering.
– Vår analys visar att det finns mycket engagemang och kompetens i systemet, men att det saknas en struktur som håller ihop insatserna över tid och över hela landet, säger Klara Båth.
Uppdraget har genomförts genom intervjuer och dialogmöten med regionala och nationella aktörer, myndigheter, företag och organisationer, samt genomgång av forskning och tidigare utredningar.
RISE har även testat nya arbetssätt för att fånga nya lärdomar.
– Vi har bland annat plockat med oss Västra Götalands framgångsrika modell ”Livsmedelsacceleratorn” för att testa den i Dalarna. Vi har även haft samverkan med Livsmedelsföretagen och Sweden Food Arena, kopplat till utlysningar kring företagsnära forskning inom livsmedel hos Formas, för att få fler företag att medverka i forsknings- och innovationsprojekt.

En av de åtgärder som RISE nu föreslår för att stärka främjandesystemet är att etablera en nationell nod som knyter samman både regionala och nationella insatser med myndigheter, regioner, kluster, rådgivare, akademi och forskningsinstitut.
– Vi vill gå från att driva en samlande funktion i projektform till att bli en nationell nod med fast basfinansiering och som är öppen för alla, säger Klara Båth och menar att problemet i dag ofta är stuprörstänk och ett fragmentiserat innovationssystem med ojämn geografisk fördelning.
– Det vi i förslaget kallar Nya SAMLA Sverige fyller ett tomrum genom att bli det där kittet som koppla ihop olika aktörer med varandra. Genom att fler delar med sig av sina resultat får vi mer effekt av allt som redan görs.

Det andra förslaget är att utveckla mer flexibla och långsiktiga finansieringslösningar för innovation. Bland annat föreslås ett bredare införande av innovationscheckar för snabb testning av idéer, samt ökad basfinansiering för viktiga funktioner i främjandesystemet. Syftet är att minska trösklarna för företag att satsa på innovation och att skapa bättre förutsättningar för kontinuitet och lärande över tid.
– Det här löser inte allt men det är ett viktigt steg på vägen. Det är riktat mot främjarna för att sprida goda exempel, vilket i sin tur kan driva utvecklingen framåt, säger Klara Båth.

RISE bedömer att förslagen kan integreras som en del av genomförandet av Livsmedelsstrategin 2.0 och bidra till ett mer sammanhållet och robust livsmedelssystem. Kostnaden beräknas till cirka 10 miljoner kronor per år.