Maten i den politiska hetluften: ”Väcker känslor”

Valdagen 13 september närmar sig med stormsteg och även om det inte har viftats med falukorvar under 2026 års valrörelse så har maten definitivt en viktig roll i den politiska debatten.
– Mat är både kultur och värderingar – och väcker därför mycket känslor, säger Richard Tellström, som sammanfattar matens roll i politiken i tre punkter:

1. Det ekonomisk-politiska perspektivet. Att matmomsen halverades 1 april förändrade inte föreställningen om att mat är dyrt. Debatten om matjättarnas vinster pågår från vänsterhåll samtidigt som regeringen i all tysthet sjösatte en ny utredning i somras, för att på sikt kunna avskaffa den generella matmomssänkningen till förmån för differentierad matmoms. Den lägre matmomsen kan i så fall bli kvar på ”nödvändiga livsmedel som behövs för ett bra liv.” Frågan är väl om vad som kan räknas till den kategorin verkligen är samma för en katolik som för en muslim, eller för en 35-åring kontra 90-åring? Regeringsuppdraget ska redovisas 22 december och en justering kan tänkas träda i kraft efter 31 december 2027, vilket är slutdatumet för den tillfälliga och generella matmomssänkningen.
2. Klimatpolitiken. Årets sommartorka i Europa har kraftigt reducerat skördarna, vilket gör att priset på jordbruksprodukter kommer att drivas uppåt i höst och vinter. Det gör att hushållen än en gång kommer att behöva prioritera – och då är det betydligt viktigare med kaffe än med grönsaker, om du frågar en konsument. Här har partierna vitt skilda synsätt både på vad som skapar klimatförändringar och vad man ska göra åt det – och om det alls är någon idé att Sverige som litet land föregår med gott exempel för att minska användningen av fossila bränslen.
3. Kulturkriget. Här ryms den heta vegofrågan, där hälsa och klimat ställs mot blågula värderingar inom offentliga, skattefinansierade måltider. Kristdemokraterna vänder sig emot ”tvångsvegetarisk mat ”i skolan och Sverigedemokraterna vill utreda rätten till ”söndagsstek” inom äldreomsorgen. Socialdemokraterna vill införa en värdighetsgaranti där äldre som inte längre kan laga sin egen mat ska ha rätt till ”god och näringsriktig mat” medan Vänsterpartiet förordar gratis frukost i skolan och Miljöpartiet vill se mer vegetabilier på offentliga matsedlar. Om man tidigare talade övergripande om ”bra mat” har det i den här valrörelsen blivit ganska specifikt och detaljerat.

– Det jag saknar i valdebatten är matens roll för vår beredskap. Vi har flera krig som pågår och som påverkar jordbruket vad gäller tillgång till konstgödsel och andra insatsvaror. Men detta är ingen tydlig partiskiljare. Det finns heller ingen debatt kring hur svensk matproduktion ska se ut i ett långsiktigt perspektiv, konstaterar Richard Tellström.

För övrigt håller Richard Tellström på att färdigställa ”en svensk matkanon” tillsammans med kocken Stefan Ekengren, en bok om vilka smaker, konsistenser och rätter som är centralt viktiga och därmed påverkar varje livsmedelsproducent. Dessutom har han precis inlett arbetet med en bok om framtidsmat.