Chefekonomen varnar för lågpristräsket: ”Inte hållbart”

Livsmedelsindustrin fortsätter att försvagas ekonomiskt med minskad försäljning och lönsamhet, enligt Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Det andra kvartalet 2023 blev det fjärde kvartalet i rad där omsättningen bland medlemsföretagen minskar – och det sjätte i rad av sänkta marginaler. För nästan hälften av företagen blev försäljningen sämre än deras egna prognoser.
– Historiskt sett har producenternas prognoser visat sig vara förhållandevis tillförlitliga. Att det faktiska utfallet nu skiljer sig så mycket från prognoserna visar hur snabbt konsumenterna ändrar sina köpbeteenden. Minskande konsumentköpkraft och fortsatta kostnadsökningar är en giftig cocktail för de svenska producenterna av mat och dryck, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Han märker tydligt att hans konjunkturbrev får ett betydligt större medialt genomslag nu än tidigare.
– Vi har haft ett stort fokus på prisutveckling rätt länge nu men jag tror att den trenden snart kommer att brytas, i och med att det blir ett nytt normalläge.
För att matpriserna skulle sänkas är inte något som finns på kartan i närtid.
– Åtminstone inte om man ser till de stora kostnadsökningar som livsmedelsproducenterna har haft, samtidigt som deras volymer faller.
Att vissa företag, som nu senaste Arla Foods, ändå väljer att göra kraftiga prissänkningar kan det enligt Carl Eckerdal finnas många orsaker till.
– Det står ju varje företag fritt att tillfälligt välja att ta en förlust eller en lägre vinst av exempelvis konkurrensskäl och för att inte tappa ännu mer volym.
Han rekommenderar definitivt inte att leverantörerna ger sig in i lågprissegmentet.
– Det är inte långsiktig hållbart för en industrination som Sverige, med ett väl utvecklat välfärdssystem, vilket bygger på att vårt produktionserbjudande ska befinna sig högt upp i näringspyramiden. Om vi klättrar ned faller alla premisser som den svenska industrin vilar på. Vi ska forska och utveckla för att ligga i framkant och bygga intressanta varumärken som kan spridas runt om i världen. Inte konkurrera med låglöneländer som Baltstaterna och Polen.
Hur får man svenska folket att handa mer blågult?
– Det handlar om en successiv tillvänjning där vi som konsumenter får vänja oss vid att maten tar ett större utrymme i plånboken och där vi behöver prioritera om och se värdet av att göra det. Jag ser ingen rekyleffekt i närtid, där prisnivån ska komma tillbaka till hur den var innan coronapandemin eller innan kriget i Ukraina. Jag tror att vi kommer att gå från att ha tidigare ha lagt ungefär 12 procent av vår disponibla inkomst på mat till någonstans runt 14-15 procent.