Debatt: Därför är matpriser politiskt sprängstoff

Som tidigare politisk tjänsteman är det lätt att förstå vad som händer i riksdagskorridorerna när media fylls av frågor om stigande matpriser. Det är politisk sprängdeg. Att matpriser får regeringar att svettas och oppositionen att elda på är egentligen ett sundhetstecken i en demokrati. När medborgarna ser sina hårt intjänande slantar räcka till mindre mat på bordet är det rimligt att deras företrädare avkrävs svar. Problemet är hur lätt det är att svara fel. För det finns få enkla lösningar när matpriser stiger. Men i det komplexa samspelet mellan väder, virus, valutor och världshandel finns desto fler risker att förvärra läget med symbolpolitik eller kortsynta åtgärder. Och skulle en politiker säga ”det har jag svårt att påverka” så känns åtminstone en metaforisk giljotin nära.

I Sverige, liksom i USA och EU, har politiken ofta riktat blicken mot konkurrens, prissättning och marknadens transparens. Det finns absolut skäl att granska dessa frågor, men de löser inte grundproblemet: det är dyrt att producera hållbar och näringsrik mat. Det kräver kapital och innebär stora risker. När energipriser, räntor, klimatförändringar, politisk instabilitet och handelsstörningar drabbar världen påverkas priset på mat – något annat vore snarare ett tecken på bristande konkurrens.
Det politiken borde göra är att lära av det svenska 1900-talets framgångar. Efter hungerkravallerna under första världskriget skiftade arbetarrörelsen fokus: från att kräva bröd till att kräva lön. Genom partsuppgörelser på arbetsmarknaden fick löntagarna del av den växande kakan, samtidigt som man förstod vikten av konkurrenskraftiga företag och fri handel. Och med klassiska politiska kompromisser utvecklades jordbrukspolitiken för att bygga en produktiv livsmedelssektor. (Det är för övrigt hög tid att uppvärdera ordet kohandel!).

Jag har genom åren skrivit många underlag med frågor och svar till politiker. Därför avslutar jag den här krönikan med det svar jag önskar jag hade skrivit – men troligen aldrig skulle ha gjort – om jag haft den rollen i dag:

Vad ska du som politiker göra åt de stigande matpriserna?
”Det kan jag faktiskt inte göra så mycket åt. Men jag ska göra allt jag kan för att stärka svensk ekonomi och se till att alla får del av tillväxten – så att matpriserna blir mindre pressande i plånboken. Och samtidigt måste vi göra verklighet av livsmedelsstrategin, för att stärka och öka lönsamheten i de företag som producerar vår mat – så att utbudet ökar.”

/Helena Markstedt, Public Affairs Manager på Arla Foods Sweden​

Läs mer om matprisdebatten i nästa nummer av Livsmedel i fokus, som utkommer i början av juni!