Förändrade matvanor – ett hot mot folkhälsan

Våra matvanor är starkt kopplade till folkhälsan. Det gäller inte minst risken för övervikt och fetma liksom att drabbas av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, stroke och olika cancerformer.
– Tittar man på den forskning som finns kring sjukdomsbördan i olika länder och vad det innebär för ”försvunna friska levnadsår”, så är det just vad och hur mycket vi äter som har störst inverkan här i Sverige. Vi äter för lite frukt och grönt, för lite fullkorn och för mycket energirika produkter, säger Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Detta visar sig tydligt i myndighetens färska statistik kring övervikt och fetma, som tydligt visar att utvecklingen går åt fel håll. I dag har 51 procent av den svenska befolkningen övervikt eller fetma.
– Vi har en situation där allt fler överkonsumerar kalorier och det visar sig allra tydligast bland barn. En viktig orsak till att det ser ut så är att vi äter för mycket livsmedel med högt energiinnehåll och lågt näringsinnehåll.

Att svenska folkets matvanor blir allt sämre är en utveckling som pågått i många år men som förstärkts under pandemin, enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.
Resultaten baseras på fyra indikatorer där konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck ingår.
– Man kan säga att vi genom dessa fyra indikatorer ringar in olika kostmönster och att alla fyra nu pekar åt helt fel håll, säger Pia Lindeskog.

Och när vi nu går in i en lågkonjunktur är risken att matvanorna försämras ytterligare.
– När ekonomin stramas åt så har man kanske inte har råd med den där utlandsresan men vill i alla fall unna sig – och väljer kanske hellre kalorier framför näring, vilket ökar risken för matrelaterad ohälsa.

Att krisen förändrat våra köpmönster och matvanor kan explicit avläsas av 2022 års försäljningssiffror för dagligvaruhandeln. Enligt Anna Ekström, försäljningsdirektör på NielsenIQ, är det tydligt att samtidigt som matpriserna ökat har volymen i de flesta kategorier gått ned.
– Men det som sticker ut mest är att det är så många ohälsosamma produkter som drar i väg, säger hon.

Och detta samtidigt som de kategorier som tappade allra mest försäljningsvolym i dagligvaruhandeln är just frukt och grönt; det gäller såväl det färska som det frysta sortimentet.

När en stor andel av befolkningen förändrar sina matvanor beror det enligt Pia Lindeskog på faktorer i den sociala och fysiska miljö som de lever i och inte på individuella orsaker. Ett av problemen är att det i dag finns lättillgänglig mat nästan överallt, något som tydligt visas i Hjärt-lungfondens rapport In your face, där forskare vid Karolinska Institutet kartlagt hur barn exponeras för mat och reklam. Resultatet visar att nästan 80 procent av all marknadsföring av mat och dryck som ungdomar möter i sin vardag gäller energitäta och relativt näringsfattiga livsmedel.
– Det handlar om summan av alla aktörers marknadsföring och exponering. Även om det så klart finns väldigt många bra livsmedel på marknaden så finns det oändligt många mindre hälsosamma också, säger Pia Lindeskog, som själv har dagligvarubakgrund från Kooperativa förbundet.

Hennes bästa tips för att livsmedelsbranschen ska vara lönsam även i framtiden är att sälja mer mat men som innehåller färre kalorier men desto mer näring.
– Eller om man vill uttrycka det mer brutalt: Branschen vill väl inte att deras kunder ska bli sjuka och dö i förtid?