Forskarna vill slopa begreppet ultraprocessat: ”Skapar förvirring och oro”

Metodiken för att klassificera så kallade ”ultraprocessade” livsmedel är inte är tillräckligt utvecklad och kvalitetssäkrad för att användas. Den menar en lång rad forskare i livsmedelsvetenskap och nutrition i en ny rapport.
– Vetenskapen, folkhälsan och samhällsdebatten skulle tjäna på om vi slutade använda bristfälliga begrepp som ”ultraprocessat” och i stället beskrev vilka livsmedel som menas, säger Cecilia Nälsén, forskare vid Örebro universitet.

I den färska rapporten Processade livsmedel riktar forskare inom livsmedel och nutrition vid Lunds universitet, Chalmers och Örebro Universitet skarp kritik mot användningen av ”ultraprocessat” som begrepp.
Forskarna anser att begreppet som används inom ett klassificeringssystem där livsmedel grupperas efter hur mycket de processats är ovetenskapligt.
– Begreppet ”ultraprocessat” förekommer endast i klassificeringssystemen och är ingen etablerad term inom den livsmedelsvetenskapliga forskningen. Vår rapport visar att det finns för många oklarheter med begreppet och att det riskerar att förvirra och skapa oro i stället för att vara användbart för konsumenter eller forskare, säger Cecilia Nälsén.
Av rapporten framgår att det under 2000-talet har utvecklats flera klassificeringssystem med syfte att gruppera livsmedel efter grad av processning eller bearbetning. Ett av systemen är NOVA varifrån begreppet ”ultraprocessat” kommer och som trots allvarliga vetenskapliga brister fått stor medial spridning.
Vissa livsmedel som klassificeras som ”ultraprocessade” är näringsfattiga och energirika med ett högt innehåll av socker, salt och mättat fett. Men andra livsmedel som NOVA-systemet också klassificerar som ”ultraprocessade” är tvärtom nyttiga och sådana som vi enligt samma kostråd bör äta mer av.
– Frågan om vad och hur vi ska äta för att leva hälsosamt är oerhört viktig. Vanliga konsumenter litar på att forskarvärlden ska hjälpa dem att göra rätt val och därför måste forskningen stå på en solid, vetenskaplig grund. Men mycket av forskningen som sprids i media i dag gör tyvärr inte det. När ett begrepp blir så brett och otydligt att det rymmer allt från frukostflingor och fullkornsbröd till vegetariska färdigrätter och korv så blir det i praktiken vetenskapligt oanvändbart, säger Cecilia Nälsén och menar att forskare som utgår från de här klassificeringssystemen och deras bristfälliga metodik riskerar att landa i slutsatser som inte håller måttet vetenskapligt.
– Det finns redan i dag massor av missförstånd kring mat och hälsa och forskningsvärlden bör inte bidra till att öka förvirringen
Förutom Cecilia Nälsén medverkar Andreas Håkansson, Lunds universitet; Inger-Cecilia Mayer Labba, Chalmers; Emily Sonestedt, Lunds universitet; samt Yan Borné, Lunds universitet, i rapporten.

Processad mat är livsmedel som genomgått någon form av bearbetning, till exempel värme, torkning eller marinering. Livsmedelsprocesser kan öka näringsinnehåll och biotillgänglighet av olika ämnen i maten, men kan också leda till förlust av näringsämnen eller att skadliga ämnen bildas.
Ta del av rapporten i sin helhet HÄR!

Dela

Fler nyheter i Forskning och Förädling och Trend

Livsmedelsstrategin 2.0: ”Möjlighetsfönstret står på vid gavel”

Torsdagen den 18 april bjöd landsbygdsminister Peter Kullgren in till ett möte om den nya livsmedelsstrategin 2.0. Livsmedel i fokus fick en pratstund med Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, som var en av dem som deltog.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.