Startskottet för nya livsmedelsstrategin: Tydliga spelregler och mindre krångel

Ska kokt potatis serveras med eller utan skal?
Det var frågan som en gång ledde Peter Kullgren in i politiken. Som engagerad elevrådsrepresentant i skolans matråd i mellanstadiet tyckte han att det var betydligt bättre att alla skalade sin potatis själv direkt på tallriken – och att pengarna som skolköket sparade på detta användes till att servera mer kött.
– För mig var det valet så självklart, säger han när Livsmedel i fokus träffar honom för att tala om det som hela branschen ivrigt väntar på: En uppdaterad livsmedelsstrategi.
Sedan den tidigare strategin sjösattes 2017 har världen förändrats. Det har varit torka, pandemi, stopp i den globala logistikkedjan och krig i vårt närområde.
Därtill har den inhemska livsmedelsproduktionen kraftigt minskat ända sedan Sverige gick med i EU.
– Nu är det viktigt att få en bred uppgörelse för att branschen ska få långsiktiga och hållbara spelregler att förhålla sig till, säger Peter Kullgren, som under tisdagen stod som värd för en kick off på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, dit över 100 företrädare från hela livsmedelskedjan bjudits in för att tillsammans lägga grunden för det som allmänt går under benämningen ”Livsmedelsstrategi 2.0”.
Ambitionen är att den ska göra avtryck i hela livsmedelskedjan och skapa förutsättningar för aktörer i kedjan att stärka sin konkurrenskraft, bidra till ökad hållbarhet, främjandet av svenskproducerade varor, öka den totala livsmedelsproduktionen och även minska sårbarheten.
– Jag vill att Livsmedelsstrategi 2.0 ska stärka konkurrenskraften för svenska livsmedel och svensk livsmedelsproduktion, säger Peter Kullgren och förklarar att vägen dit går genom att öka effektiviteten, sänka kostnaderna och minska den administrativa bördan genom att lätta på regelverken och ta bort särkrav gentemot andra EU-länder.
– Sverige ska inte ha ett krångligare regelverk än någon annanstans i Europa eftersom det sänker vår konkurrenskraft.
Skrivningar om ökad primärproduktion måste därför ges större tyngd i den uppdaterade strategin, och få ökad juridisk status gentemot andra lagar och regler. Det innebär bland annat att alla relevanta myndigheter måste ha inskrivet att alla deras beslut ska prövas mot målen i den svenska livsmedelsstrategin.
Enligt Peter Kullgren har den nya regeringen en annan inställning till landsbygdsfrågor jämfört med den gamla:
– Vi värderar den delen av näringslivet på ett tydligare sätt. Livsmedelsproduktion är Sveriges tredje största basindustri och betydelsen av den kan inte överskattas. Det handlar om jobb, skatteintäkter, krisberedskap och biologisk mångfald, alltså enorma värden som står på spel.
Sveriges klimat- och miljöpolitik på jordbruksområdet ska vara fortsatt ambitiös – men den får samtidigt inte stå i vägen för konkurrenskraften.
– Det finns en anledning till att begreppet hållbarhet innefattar tre olika aspekter: miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Om man inte satsar på ekonomisk hållbarhet så hänger inte den miljömässiga hållbarheten heller med. Det måste finnas en balans.
Konsumenterna har fått mindre pengar i plånboken i och med krig, kris och inflation, vilket gör att många väljer importerat i stället för svenskt. Hur rimmar det med livsmedelsstrategin?
– Det är just därför vi vill öka konkurrenskraften. Genom att förenkla den svenska livsmedelsproduktionen kommer det även bli billigare att köpa svensk mat, säger Peter Kullgren och tillägger att detta inte minst är viktigt just med tanke på det säkerhetspolitiska läget.
– Vi behöver stärka självförsörjningsgraden och minska sårbarheten, ytterst handlar det om att stå starka i händelse av krig. Sedan är det ju inte meningen att vi ska börja odla kaffe och bananer, men det som vi kan producera själva, det ska vi se till att producera.
Krisen har även gjort att folk handlar mer lågpris och mindre hållbart. Därför vill bland andra Axfood och Krav se sänkt moms på ekologisk mat, vad säger du om det?
– Regeringen har inga förslag på bordet om att förändra några momssatser. Och det svenska lantbruket är bra generellt sett; oavsett om man välja att köpa konventionellt eller Krav-märkt så kan man vara trygg med att det är ett hållbart val, säger Peter Kullgren, som inte har några som helst önskemål om att styra konsumtionen åt något visst håll med vare sig skatter eller andra påtryckningsmedel.
– Folk måste få välja själva vad de ska äta, säger han bestämt.
Jordbrukspolitiken är ju något som till stor del styrs och avgörs av EU och nu under våren är det som bekant Sverige som håller i ordförandeklubban.
– Det innebär att vi går in i en roll där vi måste lyssna på många perspektiv och se till att alla processer går framåt.
Några av de frågor som är på bordet handlar om växtskyddsmedel, den akuta gödselbristen inom unionen, livsmedelsmärkningar samt en översyn av djurvälfärden, där nya regler är på gång – som innebär att andra länder behöver närma sig den svenska djurskyddsmodellen.
– Vi ska vara stolta över vår svenska köttproduktion med världens lägsta antibiotikaanvändning och som ligger hästlängder före alla andra EU-länder. Det kommer att kosta att göra alla de investeringar som svenska djurbönder redan gjort, vilket ökar den svenska konkurrenskraften, säger Peter Kullgren, som inte hymlar med att han själv är en köttälskare av stora mått, som gärna jagar och som när han väl köper kött alltid väljer svenskt – helst direkt från bonden.
Om jag säger vegobiff, vad säger du då?
– Att det inte är något jag ätit särskilt ofta. Däremot har jag gärna andra proteiner än rött kött på tallriken – som fisk och fågel.