Ny rapport: Svensk matproduktion kan öka med 40 procent

Maten, hållbarheten och beredskapen. Så kan LRF:s nya rapport: ”Vi gör jobbet – ge oss förutsättningarna”, sammanfattas i tre ord. Rapporten, som presenteras i dag i samband med Gröna näringslivsdagen, visar hur en ökad produktion av mat, energi, biologisk mångfald och förnybar råvara kan skapa fler jobb och ett grönare, tryggare och mer företagsamt Sverige.
– Vad vi behöver nu är konkreta lösningar. Även om vi har politikens öra saknas fortfarande förändringsförslag och lagförslag, säger Mikaela Johnsson, vice ordförande för LRF, i en intervju med Livsmedel i fokus.

Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF

För trots potentialen produceras bara hälften av den mat som svenskarna konsumerar i Sverige. Enligt rapporten är det fullt möjligt att öka livsmedelsproduktionen med 40 procent och nå 80 procent försörjningsgrad till år 2035 – från dagens 57 procent.

Vad krävs för att lyckas med det?
– Det vi alltid talar om i alla sammanhang är regelförenklingar. I dag är det extremt tufft att vara lantbrukare och vi måste få till en större framtidstro för att kunna öka den svenska livsmedelsproduktionen.
Enligt Mikaela Johnsson finns det flera politiska nycklar som måste till för att öka lönsamheten, skapa bättre konkurrenskraft och därmed även möjlighet att nå ut på exportmarknaden. Det handlar inte bara om lättnader i regelbörden utan även möjligheten att få ersättning för viltskador, att kunna investera i klimatanpassning och smittsäkring.
– Vi har tagit fram prislappar på allt. Bara detta med att klimatanpassa jordbruket kommer att kosta 20 miljarder kronor per år. Och att säkra grisföretagarna för afrikansk svinpest kommer att kosta 1 miljard kronor per år.
För att lyckas med att öka den svenska livsmedelsproduktionen och beredskapen så räcker det inte att redan befintliga gårdar växer. Fler människor behöver jobba inom lantbruket och antalet gårdar behöver växa över hela landet, inte minst i norra Sverige.
– Om lantbruket ska vara en attraktiv arbetsplats och locka nya företagare så måste det finnas samma lönsamhet som i andra branscher – och därmed möjlighet att satsa på digital teknik som underlättar vardagen och familjelivet. Det är sådana faktorer som avgör var man som ung väljer att lägga sin kunskap och drivkraft.

Vad krävs från andra delar av värdekedjan?
– Lantbruket är aldrig bättre än konkurrenskraften i kvarnar, slakterier och annan förädlingsindustri. Vi behöver tillsammans skapa produkter som är attraktiva för konsumenterna. Samtidigt kan primärproducenterna inte ensamma stå för hela risktagandet när det gäller exempelvis missväxt, smittor och att anpassa nya grödor efter klimatförändringar – vi måste hjälpas åt, säger Mikaela Johnsson.

Vad krävs av konsumenterna?
– Det viktigaste man kan göra som konsument är att välja att handla svenskt och veta att man får vad man betalar för. Det svenska lantbruket befinner sig på en resa, där takten bestäms av vår lönsamhet. Genom att välja det svenska kan produktionen både öka samtidigt som den kan göras mer hållbar.

Till sist. Vad ser du själv mest fram emot under Gröna näringslivsdagen?
– Jag ser fram emot att visa vilken fantastisk bransch detta är och den potential vi har. Sedan är jag otroligt glad över att kronprinsessan Victoria väljer att vara med. Hon är en medveten konsument som har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor.

MER FRÅN RAPPORTEN:

• 10–15 procent av åkermarken används inte fullt ut i dag – men kan tas i bruk om lönsamheten stärks.
• Lantbruket kan leverera över 50 TWh ny förnybar energi, motsvarande hela hushållens elanvändning.
• Ekosystemtjänster från betesmarker och våtmarker skapar samhällsnytta värd flera miljarder.
• Bioekonomin kan skapa 45 000 nya jobb och kraftigt minska fossilberoendet.
• Det gröna näringslivet sysselsätter redan 256 000 personer, men fler behövs för att möta framtida behov.