Osäker elförsörjning påverkar investeringsbenägenheten

Risken för brist på el har under de senaste åren ökat, vilket i sin tur hämmar svenska livsmedelsföretags vilja att investera. Dessutom är prisskillnaden mellan södra och norra delarna av landet rekordstor, vilken spär på investeringsoviljan. Det framkom vid en undersökning utförd av branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

”En tredjedel av svenska livsmedelsföretag håller det för högst sannolikt att deras investeringsvilja i produktions­anläggningar med högre elkostnader kommer att minska. Endast 17 procent av företagen anger att någon sådan farhåga inte föreligger,” skriver Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande med anledning av deras senaste undersökning.

Stängningen av de två Ringhalsreaktorerna i Västsverige har lett till att en allt större andelen av svensk el produceras i de norra delarna av landet. Detta samtidigt som elförbrukningen i söder ökar. Enligt Livsmedelsföretagen har det rapporterats om 18 gånger högre elpriser i söder än i norr, vissa av dygnets timmar. Dessutom har det funnits en ökad risk för elbrist under effekttoppar – inte bara under kalla vinterdagar, utan även under varma sommardagar.

– Hur orimligt det än kan tyckas vara tyder allt på att elbrist är något som vi får räkna med kan upprepa sig i Sverige. Det får naturligtvis stora konsekvenser för möjligheten att bedriva livsmedelsproduktion här, särskilt storskalig sådan, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

För processinriktad livsmedelsindustri, där elkostnaden kan uppgå till så mycket som 10–15 procent av omsättningen, är det förenat med stora kostnader med oplanerade driftsstopp. Och att flytta tillverkningen till andra delar av landet innebär en stor kostnad, som endast ett av tio företag räknar med att kunna genomföra.

– Försummade investeringar i det svenska stamnätet riskerar att fortplanta sig med minskade investeringar i morgondagens små- och storskaliga livsmedelsproduktion till följd. Det är motsatsen till vad som behövs för att förverkliga Sveriges ambitiösa mål kring en stärkt svensk livsmedelskedja, tillägger chefekonom Carl Eckerdal.

Carl Eckerdal, chefekonom, Livsmedelsföretagen

Är farhågorna berättigade? Finns det något konkret exempel?

– De är absolut berättigade. Som exempel kan Pågen nämnas, som planerat en expansion i Malmö men valt att lägga planerna på is eftersom det inte kan garanteras att det finns tillräckligt med el för att hålla igång en större produktion. Något som inte bara slår mot företaget i fråga utan även minskar antalet arbetstillfällen i regionen. Det är extremt allvarligt, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

LRF publicerade tillsammans med Lantmännen nyligen rapporten ”Om krisen kommer – 40 förslag för en robust livsmedelsförsörjning” där det framkom att just bristen på el är ett av de starkaste hoten mot svensk livsmedelsförsörjning vid en eventuell kris. I deras rapport framgår att energi är den viktigaste nyckeln inom alla områden i livsmedelskedjan.

– Får vi inte det i form av el eller drivmedel blir det inte mycket gjort, sa Carl von der Esch, ledningsstrateg på LRF och en av dem som arbetar med försörjningsfrågor på LRF, till Livsmedel i Fokus i anslutning till att rapporten publicerades.

Fler nyheter i Livsmedelssäkerhet och Värdekedjan

Gårdar med djur har större näringsöverskott än växtodlingsgårdar

Växtnäringsutnyttjandet för kväve, fosfor och kalium varierar stort mellan olika typer av gårdar. Det visar en nyligen publicerad rapport från Greppa Näringen, ett samverkansprojekt som erbjuder gratis miljörådgivning till svenska lantbruk.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.

Bli medlem