Räkfisket tappar MSC-märkningen: “Det är komplext”

Från och med den 25 april är räkfisket i Skagerak, Kattegatt och Norskarännan suspenderat från MSC. Det innebär att det inte längre kommer att vara möjligt att köpa färska MSC-certifierade räkor i Sverige.

Räkor som är fiskade efter den 24:e april i år kommer inte att kunna märkas som MSC-certifierade. Detta gäller räkor fiskade av både svenska, danska och norska båtar.
Att räkfisket inte längre kan klassas som hållbara enligt MSC:s miljöstandard beror på de senaste råden från Internationella Havsforskningsinstitutet (ICES). Enligt vad MSC skriver i sitt pressmeddelande är det “endast yrkesfisken som fiskar på hållbara bestånd, med låg ekosystempåverkan samt god förvaltning kan erhålla och behålla ett MSC-certifikat”.
– MSC:s uppdrag är att rädda haven och främja hållbart fiske för att konsumenten alltid ska kunna välja miljömärkt fisk-och skaldjur i butik och på restaurant, säger Carl Dahlman, marknadschef MSC Sverige, i ett pressmeddelande.
Historiskt sett har tillflödet av nya räkor varit bra men sedan 2007 har beståndet haft en lägre medeltillväxt.
– Det är oroväckande att vi inte ser den förbättring som krävs för att beståndet ska återhämta sig, säger Bart Adriaenssens, utredare på Fiskeregleringsenheten på Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Han berättar att Norge och EU har haft en gemensam förvaltningsstrategi för Nordhavsräkan sedan 2019. Kvoten bestäms årsvis efter provfiske och rådgivning från ICES, internationella havsforskningsrådet, som tar fram forskning och råd för att stödja ett hållbart nyttjande av världshaven.
Tidigare har kvoten för hela beståndet i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt legat mellan 10 000 och 14 000 ton per år, men för innevarande fiskeår (som sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024) är den nere på 6 000 ton. Det handlar alltså i princip om en halvering.
Enligt Christopher Griffiths, forskare på SLU och verksam i ICES, är det flera olika saker som samverkar till rekommendationerna om lägre kvoter. En av dem är att ICES har förändrat beräkningsmodellen för analys av räkbeståndet.
Räkan är en så kallad hermafrodit som börjar sitt liv som hane och byter kön till hona när den vuxit till sig lite, ungefär vid två års ålder.
– Tidigare har vi räknat på hela beståndet, nu räknar vi bara in de romläggande honorna i modellen, säger han.
En annan faktor som spelar roll är den försämrade ”rekryteringen”. När räkorna lägger sin rom är det bara en liten del av den som resulterar i  nya räkor, en andel som enligt forskningen har blivit lägre.
Orsaken kan handla om klimatförändringar och skiftande temperatur i havet. Det kan även vara kopplat till annat marint liv som påverkar tillgången på föda för såväl räkor som andra arter.
Vilken roll spelar själva fisket?
– Rent generellt är inte fisket i sig dåligt. Vi misstänker dock att det sker ett visst utkast av mindre råräkor, vilket innebär att kvoterna överstigs. Men om den nuvarande förvaltningsstrategin följs tror vi att beståndet återhämtar sig och att förutsättningar för räkfisket förbättras, säger Christopher Griffiths.

Dela

Fler nyheter i Fiske och vattenbruk och Hållbarhet

Debatt: En satsning på hållbarhet minskar också vår sårbarhet.

Varje bonde är viktig för att vi ska kunna öka vår livsmedelsproduktion på ett hållbart sätt. Men för att lantbrukare ska kunna investera i hållbara metoder och ny teknik, är både ekonomiska marknadsincitament och statliga miljöersättningar helt avgörande. Det skriver Elina Matsdotter, hållbarhetschef för Scan Sverige, i en debattartikel i Livsmedel i fokus.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.