Mobila kvarnar ska lösa hälften av kalorierna i norr

För att stärka livsmedelsberedskapen inför kris och i värsta fall krig har Jordbruksverket fått i uppdrag av regeringen att upphandla beredskapslager för spannmål i de nordligaste länen. Livsmedelsverket har i sin tur i uppdrag att föreslå hur spannmålen ska kunna bli till mat. Och lösningen stavas statligt ägda och flyttbara kvarnar, detta eftersom regionen i dag helt saknar kommersiella kvarnar.
– Det fanns mobila kvarnar i det gamla beredskapssystemet men det är länge sedan nu och ingen som vet vart dessa sedan har tagit vägen, säger Serina Ahlgren till Livsmedel i fokus.
Livsmedelsverket föreslår att staten köper in fyra enklare hammarkvarnar och en så kallad modulär kvarn, som kan mala ett finare mjöl. Kvarnarna ska köpas in i etapper under tre år för att i slutändan kunna mala mjöl som motsvarar ungefär hälften av den energi och näring som befolkningen i regionen behöver.
Varför kan inte näringslivet göra det här i stället för staten?
– Det behövs satsningar på infrastrukturen och vi behöver komma i gång snabbt. Det finns inga färdiga former om vi skulle uppdraga detta åt näringslivet, säger Serina Ahlgren, och menar att situationen i de fyra nordligaste länen i Sverige speciell:
– De utgör tillsammans hälften av Sveriges yta men har en livsmedelsproduktion som är betydligt lägre än konsumtionen. Dessutom är det en militärstrategiskt väldigt viktig och därmed prioriterad region.
Men att bygga beredskapslager är bara en av flera åtgärder för att säkra Sveriges livsmedelsförsörjning vid kris och höjd beredskap.
– Allra viktigast är att befintliga verksamheter blir mer robusta så att de kan fortsätta att fungera trots svåra förhållanden. Ju bättre beredskap lantbrukare, livsmedelsföretag, kommuner och andra aktörer har, desto mindre blir behovet av att använda lagren, säger Serina Ahlgren.
Hon tror att det i ett nästa steg finns möjligheter att stimulera odlingen av spannmål i norr, liksom annan typ av livsmedelsproduktion såsom kött och mejeri.
– Livsmedelsverket har ett investeringsprogram för robusthöjandet åtgärder inom livsmedelskedjan. I nuläget har investeringsstödet mest gått till kommuner och regioner men vi försöker hitta en lösning för att även kunna stötta det privata näringslivet utan att det går emot konkurrenslagstiftningen eller EU:s statsstödsregler.