”Livsmedelsindustrin är katalysatorn i klimatarbetet”

I dag släpper Macklean en ny rapport som tar ett brett grepp om klimatfrågan och livsmedelsbranschens ansvar, utmaningar och möjligheter.
– Att räkna koldioxidekvivalenter börjar bli lika vanligt som att räkna kronor och ören, säger konsulten Mikael Furu, en av rapportförfattarna.

Trots att Sveriges livsmedelsproduktion är en av världens mest hållbara ger den upphov till nästan en femtedel av vårt totala utsläpp av växthusgaser.

– Om Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 krävs att livsmedelsbranschen höjer ambitionen och växlar upp sitt klimatarbete, säger Mikael Furu i samband med den digitala presentationen #Insikter 12.

Av livsmedelskedjans klimatpåverkan står primärproduktionen för den absolut största delen, 89 procent, medan livsmedelsindustri står för 10 procent och handel och grossister för 1 procent. Men trots att den största delen av såväl värdet av maten som klimatpåverkan skapas i första ledet hamnar bara en tredjedel av intäkterna för maten där.

Därför behövs det, enligt rapporten, ett gemensamt ansvarstagande där aktörer i alla led i livsmedelskedjan skapar förutsättningar för de åtgärder som behöver genomföras.

– Det säger sig självt att primärproduktionen inte ensam kan lösa problemet och ta alla kostnader för att minska sina utsläpp. Här behöver man i stället ta fram helt nya affärsmodeller, säger Mikael Furu, och nämner ”mjölkkrisen” 2015 som ett positivt exempel på att förändring är möjlig.

Då lade handeln på en krona extra på varje mjölkpaket för att stötta svenska bönder, och det visade sig tydligt att det fanns en betalningsvilja hos konsumenterna.

Hur ska företagen då minska sin klimatpåverkan?

De klimatåtgärder som lyfts fram i rapporten kan delas in i sådant som det enskilda livsmedelsföretag kan göra (såsom energieffektivisering, att satsa på fossilfria transporter och minska svinnet) och sådant som kräver samverkan, dialog och fördelning av risker och ansvar i värdekedjan.

Och här tycker Mikael Furu att industrin kan ta en mer aktiv roll:

– Livsmedelsindustrin har, tack vare sin position mitt i värdekedjan, en möjlighet att ta ledartröjan och agera katalysator, säger han och menar att förädlingsledet både har en relation till primärproduktionen (där de största utsläppen sker) och en bra dialog med handeln, där budskapet behöver kommuniceras.

Vilka är dina bästa argument för livsmedelsföretag som hittills inte arbetat så mycket med klimatfrågor?

– På kort sikt kan man kommersialisera på hållbarhet, som ett sätt att profilera sig gentemot konsumenterna och deras växande intresse för produkter med lågt klimatavtryck – och även att öka sin attraktivitet som arbetsgivare. På längre sikt handlar det om ren överlevnad och att överhuvudtaget ha några råvaror om 50 år, säger Mikael Furu.

Även om det finns mycket som livsmedelsföretagen själva kan göra för att minska branschens klimatpåverkan så behövs även insatser på systemnivå.

– I dag saknas exempelvis en gemensam branschstandard för mätning och märkning av klimatpåverkan att förhålla sig till och att kunna kommunicera.

 

Insikter #12 presenterades 13 maj och finns tillgänglig att ladda ned från Mackleans hemsida.

Dela

Fler nyheter i Hållbarhet och Trend och Värdekedjan

Matrapporten 2026: Svenskproducerat och varumärken viktigare än priset

Efter flera år av intensiv prisjakt har svenskproducerat och kända varumärken seglat upp som viktigast i butikshyllan – samtidigt som färre aktivt letar efter extrapris.
– Att allt fler söker trygghet och trovärdighet i välkända varumärken är glädjande för livsmedelsindustrin, säger Pontus Dahlström, vd på Food & Friends, i en intervju med Livsmedel i fokus.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.