Forskning i budgetpropositionen: “Mer pang för pengarna”

Elisabet Rytter, forskningsansvarig på Livsmedelsföretagen, har analyserat budgetpropositionen 2021 utifrån ett forsknings- och innovationsperspektiv för livsmedelsindustrin.
– Jag är optimistisk, säger hon till Livsmedel i fokus.

I måndags presenterade regeringen budgetpropositionen i sin helhet. Och det är ökade investeringar som görs, framförallt under 2021, då både de statliga forskningsråden Formas och Vinnova får förhöjda anslag, liksom forskningsinstitutet RISE.

– Den här ökade satsningen görs inte minst på grund av coronapandemin, då man sett att de privata investeringarna i forskning och innovation minskat, säger Elisabet Rytter.

Exakt hur mycket pengar som kommer att gå till just livsmedelsforskning är dock svårt att sia om. Men Elisabeth Rytter är optimistisk:

– Man skriver att satsningarna ska vara av ”systemkaraktär” där många aktörer samverkar. Just detta är något som livsmedelsbranschen tydligt lyft fram, inte minst via Sweden Food Arenas innovations- och forskningsagenda, säger hon.

– Och inom utgiftsområde 23, som innefattar livsmedelskedjan, lyfter regeringen att forskning och innovation är grundläggande för att åstadkomma en hållbar och konkurrenskraftig samhällsomställning samt att nationella kunskapssystemet inom livsmedelssektorn är viktigt.

Specifika satsningar för de ökade anslagen presenteras i den forsknings- och innovationspropositionen som kommer i november. Där kommer det att finnas satsningar på forskning och innovation för att möta upp samhällets olika utmaningar, inte minst inom hållbarhetsområdet.

– Då blir det mer konkret. Men detta är i alla fall en god indikation på att det finns utrymme för satsningar som stärker livsmedelskedjan och livsmedelsindustrin. Här ryms fortsatt satsning på det nationella forskningsprogrammet för livsmedel hos Formas likväl som på mer industrinära forskning och innovation hos Vinnova, säger Elisabet Rytter och betonar vikten av att balans mellan de olika statliga forskningsråden.

– Enkelt förklarat så står Formas för mer akademiskt orienterad forskning medan Vinnova är mer företagsnära och närmare butikshyllan. Det är viktigt att det finns en balans här så att forskningsresultaten inte fastnar på vägen utan mynnar ut i något konkret.

Om du får drömma – vad kommer forskningsproppen att innebära?

– Mer pang för pengarna! Vi behöver signifikant ökade satsningar på livsmedelsforskning och livsmedelsinnovation. Framförallt behöver vi satsningar som hänger ihop, som är koordinerade och stödjer varandra. Då kan vi få synliga resultat och de systemlösningar som vi ser ett enormt behov av. Sweden Food Arena har funnits i några år nu och har plockat fram viktiga inspel och argument till den här forskningspropositionen som visar att branschen är redo att växla upp. Dessutom är vår värdekedja numera klassificerad som samhällsviktig verksamhet. Det inger hopp att vi får god utdelning i propositionen.

Dela

Fler nyheter i Forskning och Förädling och Värdekedjan

Livsmedelsstrategin 2.0: ”Möjlighetsfönstret står på vid gavel”

Torsdagen den 18 april bjöd landsbygdsminister Peter Kullgren in till ett möte om den nya livsmedelsstrategin 2.0. Livsmedel i fokus fick en pratstund med Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, som var en av dem som deltog.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.