Macklean: ”Livsmedelsföretagen behöver agera mer proaktivt”

Svensk livsmedelsindustri växer långsamt ur ett internationellt perspektiv. Enligt en ny rapport från managementkonsultfirman Macklean beror det framförallt på brist på struktur för exportsatsningar, men även på ett ensidigt fokus på dagligvaruhandeln och ett obeslutsamt agerande i snabbväxande produktkategorier.

Den årliga tillväxttakten i livsmedelsbranschen ligger på 2,4 procent per år. Det är en bit under EU-snittet på 2,6 procent, men väsentligt lägre jämfört med de mest framgångsrika matländerna: Irland och Nederländerna, där tillväxttakten är mer än den dubbla.

– Och då har Sverige egentligen ganska likartade förutsättningar, säger Kajsa Bårman, konsult på Macklean och medförfattare av en rykande färsk rapport om hur svensk livsmedelsindustri kan växa med 123 miljarder.

Det är framförallt tre orsaker som lyfts fram som problem – och därmed också möjligheter:

  1. Brist på ambition och struktur för export

– Många livsmedelsföretag arbetar reaktivt med export, utan uthållighet eller tydlig strategi. För att lyckas krävs att man har stöd internt från styrelsen, att man har struktur och uthållighet. Företagen behöver agera mer proaktivt, i stället för de opportunistiska exportsatsningar vi ofta ser i dag, säger Kajsa Bårman.

  1. Obeslutsamhet i snabbväxande produktkategorier

– Hälsa, växtbaserat och on-the-go är de produktkategorier som just nu växer snabbast. Men det är sällan de stora livsmedelsföretagen som är marknadsledande i de här segmenten. Det finns få interna mål som styr mot långsiktig organisk tillväxt genom produktutveckling och radikal innovation, och därtill saknas ofta en aktiv förvärvsstrategi.

  1. Ensidigt fokus på handeln

– De flesta företag utformar sina organisationer för att bearbeta dagligvaruhandeln, vilket bara är en av flera viktiga försäljningskanaler. Konsumentbeteendet förändras, i dag lägger vi en tredjedel av måltidskronan på restaurangbesök, vi handlar även mer on-line, inom servicehandel och på gym. Här måste man ha en strategi och anpassa sin produktportfölj till nya kundsegment och nya kanaler.

Men Kajsa Bårman tror ändå att framtiden är ljus:

– Det här innebär ju att det finns en stor tillväxtpotential, både nationellt och internationellt, om rätt insatser görs. Vi bedömer att livsmedelsindustrin har potential att öka omsättningen med 123 miljarder kronor fram till 2030, vilket motsvararen årlig tillväxt om cirka fyra procent. För att uppnå detta behöver branschen upprätta hålla en uthållig livsmedelsexport med en tillväxttakt i linje med Europas ledande livsmedelsindustrier samt lyckas tränga undan en hel del av dagens import genom strukturerat arbete. Det finns med andra ord goda skäl för företagen att växla upp sitt tillväxtarbete.

Den nya rapporten, Insikter #11, presenteras vid ett frukostseminarium i Stockholm 4 juni. Läs mer här»

 AGNETA RENMARK

Dela

Fler nyheter i Arkiv

Livsmedelspriset 2026: Här är finalisterna

Finalisterna för Livsmedelspriset är klara – och juryarbetet att utse dessa tre var tuffare än någonsin. ”Vi har ett brett finalistfält där var och en av dem vore en värdig vinnare”, säger Cecilia Öster, verksamhetsledare på Livsmedel i fokus.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.