Matproducenten: ”Krångliga regelverk motarbetar cirkulariteten”

I mitt arbete träffar jag ofta matproducenter som har bra idéer på ökad cirkularitet och resurseffektivitet men som känner sig motarbetade av krångliga regelverk. Lammuppfödaren Emma Åsenius i Äpplerum på Öland är det senaste exemplet. Hon vill köpa drav från näraliggande mikrobryggerier och ge som foder till sina får, men det går inte eftersom de inte är registrerade fodertillverkare.
(Drav är, för den som inte redan vet, mältat, krossat korn som legat i blöt. Av blötläggningsvattnet blir det öl men draven används inte).

Skedemosse Gårdsbryggeri är ett av flera mikrobryggerierna som ligger inom bara en mils radie från Emmas gård. Ägaren Olof af Wåhlberg vill gärna sälja eller ge bort drav till djuruppfödare men gör det inte eftersom han tycker att det är för omständligt och dyrt att registrera sig som fodertillverkare. Han har egna får som äter draven, och det är ändå något.

Jag ringer foderhandläggaren Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket som berättar att det kostar cirka 2000 kronor per år för ett mikrobryggeri att vara registrerad fodertillverkare, sedan tillkommer det avgifter för inspektörernas besök. Bryggerierna är förstås godkända för att producera livsmedel men för att sälja drav så måste de även vara registrerade för att producera foder. Skälet är att det kan finnas biprodukter från livsmedelsproduktion som kan vara ohälsosamma för djur.

Till de företag som är registrerade för både livsmedel och foder kommer det två inspektörer; en från varje myndighet, och båda ska ha betalt för sina besök.
(Jag får veta att det just nu utreds om det i framtiden kan räcka med en inspektör i stället för två till de företag som är dubbelregistrerade, och det är ju alltid något).

Livsmedelssektorn står för en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser, av dessa kommer en dryg femtedel från jordbruket. Ungefär trettio procent av de livsmedel som produceras går till spillo.
Drav är ett exempel på en biprodukt som är ofarlig att äta för både djur och människa.
Låt mikrobryggare och djuruppfödare ta vara på det blötlagda maltkornet och låt dem slippa byråkrati och avgifter när de på ett enkelt sätt vill vara med och bidra till ett resurseffektivare samhälle.

/Anna K Sjögren, bagare, matskribent och egen företagare