30 september 2019
Hållbarhet och konkurrenskraft ska prägla den svenska livsmedelskedjan enligt den nationella livsmedelsstrategin som klubbades av regeringen 2017. Men hur ser det egentligen ut i praktiken?
– I dag kan företag som kommit långt med sitt hållbarhetsarbete ha en konkurrensfördel när medvetenheten bland konsumenter ökar. I framtiden kan samma sak vara ett krav för att ens få tillträde till marknaden, säger Camilla Burman, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket, och visade siffror på hur konkurrenskraften i livsmedelskedjan försämrades mellan 2011 och 2017.
Det är främst primärproduktionen och livsmedelsindustrin som brottas med minskad lönsamhet. Bäst går det i stället för sista ledet i livsmedelskedjan: Kafé- och restaurangbranschen.
– Resultaten motiverar att man politiskt fokuserar på att främja ökad produktivitet, högre förädlingsgrad och fler innovationer där problemen är som störst, säger Camilla Burman.
Att det går bäst för dem som säljer förädlade produkter direkt till konsumenter förvånar inte Fredrik Fernqvist, adjunkt på Sveriges Lantbruksuniversitet, som också talade på Jordbruksverkets kunskapsseminarium.
– I mötet med kunden kan man kommunicera mervärden med den egna produkten. Oavsett om det handlar om ekologiskt, småskaligt eller svenskt så ser man en stark betalningsvilja hos konsumenten, säger han och frågar sig om det blivit dags för hela livsmedelskedjan att ta steget från billighetseran till värdeeran.
Philip Thunborg, expert på hållbarhet och infrastruktur på Småföretagarna, ser också ett ökat intresse för värdefrågor hos sina medlemmar:
– Hållbarhetsarbetet är starkt affärsdrivet, men man drivs också av viljan att göra något bra.
Småföretagarna har kommit längst när det gäller omställningen av transporter. I det fallet har effektiviseringarna också bidragit till ökad lönsamhet. Men en utmaning är att man inte vet hur morgondagens politik ser ut.
– Småföretagare har inte råd med snabba teknikskiften som från dieseldrivna till elektrifierade bilar. Förutsägbarhet och ekonomiska incitament för att ställa om behövs, säger Philip Thunborg.
Han vill gärna se förändrade regler kring offentlig upphandling så att även mindre aktörer kan bli aktuella leverantörer.
– Så skulle man kunna stimulera en efterfrågan på hållbara produkter och tjänster.
ELLEN LARSSON
Agneta Renmark
Dela
Fler nyheter i Arkiv
Arkiv Människor Mötesplatser Trend
Livsmedelspriset 2026: Här är finalisterna
Finalisterna för Livsmedelspriset är klara – och juryarbetet att utse dessa tre var tuffare än någonsin. ”Vi har ett brett finalistfält där var och en av dem vore en värdig vinnare”, säger Cecilia Öster, verksamhetsledare på Livsmedel i fokus.
20 maj
Gå med i nätverket idag!
Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.