Köttguiden uppmanar importörer och inköpare att ta mer ansvar

Världsnaturfonden tar ett brett grepp på protein i sin nya köttguide. De svenska varianterna av halloumi och hårdost får grönt ljus medan flertalet av de utländska ostarna som inte är ekologiska får rött ljus – och man varnar för importerade kött- och charkprodukter.

En enkel sammanfattning av den nya köttguiden från Världsnaturfonden, WWF ser ut så här: Ät mindre av kött och mejeriprodukter men när du ändå köper så välj svenskt och ekologiskt.

För trots sitt namn har årets köttguide inte bara fokus på kött utan granskar även olika sorters mejeriprodukter, vilka betygsätts utifrån fem kriterier: Klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.

I dag äter medelsvensken ungefär ett kilo kött i veckan. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör vi av hälsoskäl äta max 500 gram rött kött och charkuteriprodukter – det vill säga nöt, gris, vilt eller lamm – i veckan.

– Köttkonsumtionen utgör en stor påverkan på hela planeten och därför bör den minska. Men för att vi ska nå dit måste inte minst marknadens aktörer ta ett större ansvar än tidigare, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

I årets guide har WWF även fokus på ost, inte minst som de ska ofta ersätter kött på tallriken. Konsumtionen av dessa produkter ökar, samtidigt som andelen svensk ost minskar tydligt. Mellan 1995 och 2018 har produktionen av svensk ost minskat med 36 procent samtidigt som förbrukningen av ost har ökat med 38 procent, enligt Jordbruksverket.

– Det finns en potential här både för svenska livsmedelsföretag att återta marknaden och för oss konsumenter att äta mindre ost och när vi gör det bör vi ställa krav och välja lokalproducerad eller ekologisk ost, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

En annan nyhet i 2019 års upplaga av köttguiden är att den ger mer kunskap om charkprodukter, eftersom griskött även från Spanien och Italien finns med. Dessa köttslag är vanliga i flera av de charkprodukter svenskar lägger på charkbrickan och på smörgåsen.

– Kraven kommer att öka på båda de här kategorierna. Det gäller för livsmedelsbranschen att ta kraven på allvar och agera på dem, säger Anna Richert och menar att det finns stora möjligheter till utveckling av hållbara produkter baserade på köttguidens kriterier.

Och att inköpare har stora möjligheter att förbättra situationen i de länder de importerar ifrån, bland annat genom de krav som de ställer på antibiotikaanvändning, djurvälfärd och certifierad soja.

Men på Kött och Charkföretagen är man kritisk till guiden, som de anser enbart granskar olika länders regelverk snarare än de krav som företag i verkligheten ställer på produktionen.

– Genom att inte bedöma enskilda produktkoncept missar WWF chansen att på riktigt ge konsumenterna en guide till de hållbara köttprodukterna i butik. Guiden missar viktiga hållbarhetsåtgärder, säger Magnus Därth, vd på Kött och Charkföretagen.

AGNETA RENMARK

Ladda ned Köttguiden här!

Dela

Fler nyheter i Arkiv

Livsmedelspriset 2026: Här är finalisterna

Finalisterna för Livsmedelspriset är klara – och juryarbetet att utse dessa tre var tuffare än någonsin. ”Vi har ett brett finalistfält där var och en av dem vore en värdig vinnare”, säger Cecilia Öster, verksamhetsledare på Livsmedel i fokus.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.