Här är framtidens hållbara foder: ”Enorm potential”

Djurfoder står för mellan 50 och 85 procent av klimatutsläppen från fågel, fisk, gris och ägg. Ofta innehåller fodret ingredienser som importerad soja och importerad vildfångad fisk, vilket även får stora konsekvenser för den biologiska mångfalden.
Nu samlar Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, praktiker och forskare från Boden till Öland för att utveckla framtidens hållbara djurfoder. Förhoppningen är att ersätta ingredienser som importerad soja och vildfångad fisk i konventionellt foder, med mer resurseffektiva och cirkulära råvaror som har betydligt lägre miljö- och klimatpåverkan.
– Vi har redan bevisat att det går att föda upp svensk regnbågslax på foder gjort av bland annat insekter, ett foder med upp till 70 procent lägre koldioxidutsläpp än vanliga foder på marknaden. Nu skalar vi upp rejält med ännu fler ingredienser och satsar på framtidens foder för produktion av fågel, ägg, fisk och fläsk. På sikt är ambitionen att den här typen av foder med resurssnåla och cirkulära ingredienser ska kunna användas i stället för dagens konventionella foder, säger Christian Sjöland, projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation.

Projektet ”Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk” samlar forskare och aktörer från hela livsmedelskedjan, både svenska lantbrukare, fodertillverkare, livsmedelsgrossister, restauranger och aktörer inom dagligvaruhandeln. På mindre än två år är ambitionen att sätta upp en pilotproduktion av foder och testa försäljning av matfågel, gris, fisk samt ägg från värphöna uppfödda på foder med lägre klimatpåverkan och med ingredienser som gynnar den biologiska mångfalden.
Foderingredienser som kommer att testas är bland annat mykoprotein från svamp som matats med restströmmar från skogsindustrin, blåmussla från Östersjön som renat vattnet från kväve och fosfor och på så sätt bidrar till minskad övergödning, restprodukten från framställning av koncentrat från svensk åkerböna vilket har låg attraktionskraft som livsmedel, samt insekter som amerikansk vapenfluga och mjölmask uppfödda på matsvinn från livsmedelsindustrin.
– Det finns en enorm potential i att låta dagens avfall omvandlas till högvärdigt protein! Men i dagsläget får vi inte använda de stora biologiskt nedbrytbara restströmmarna som finns i samhället, till exempel matavfall från restauranger och hushåll, det sätter den rådande lagstiftningen stopp för. Det gör det omöjligt att få till en effektiv cirkulering av avfallet tillbaka in i livsmedelskedjan. Det vi nu gör i projektet är att utveckla system för hantering av tillåtna restströmmar till bland annat insekter, för att vara redo att skala upp när lagstiftningen hinner i kapp, säger Cecilia Lalander, docent i kretsloppsteknik och forskar på tekniker för säker återföring av resurser från avfall vid SLU.