Hållbarhetschefen: ”Djuren behövs i ett cirkulärt livsmedelssystem”

I ett robust och hållbart matsystem spelar djuren en helt avgörande roll, något som enligt HK Scans hållbarhetschef Elina Matsdotter blir extra tydligt i tider av klimatförändringar och extremväder.

Den gånga sommarens väder, som inleddes med torka som sedan övergick i ett evigt regnande, har haft stor påverkan på det svenska spannmålet. Låga falltal och lågt proteinvärde gör att kvaliteten på mycket av det spannmål som skulle gå till livsmedelsproduktion inte håller måttet att bli mat till människor.
– Då är djuren är en resurssmart räddning i nöden. Det spannmål som inte duger till att bli exempelvis pasta, bröd och öl blir nu i stället foder, säger Elina Matsdotter, hållbarhetschef på HK Scan.
Att minska utsläppen av växthusgaser är viktigt för att stoppa klimatförändringarna. Men när det gäller hållbar livsmedelsproduktion kan man inte enbart nöja sig med att räkna koldioxidekvivalenter.
– Vi ser ju redan nu hur klimatförändringar påverkar livsmedelsproduktionen globalt. Vi kommer inte att kunna förlita oss på import i framtiden när alla länder får allt större problem med torka och extremväder. Därför behöver vi stärka vår beredskap och klimatanpassa jordbruket.
Växtodling och djurhållning är helt beroende av varandra för att skapa en resurseffektiv livsmedelsproduktion. Det handlar om en cirkulär och fotosyntesdriven process, där djuren tar vara på energi och näring i form av gräs och annat som vi människor ändå inte kan äta, och omvandlar det till mat i form och kött och mejeriprodukter.
– Här i Sverige där vi har en kort odlingssäsong har djuren alltid fungerat som vårt ”beredskapslager”, säger Elina Matsdotter.
Gödsel är en annan aspekt att ta in i bilden. När importerat mineralgödsel både blivit en bristvara och ökat i pris är de lantbruk som producerar eget stallgödsel inte lika sårbara.
– Stallgödsel ger en riktigt hälsokur för jorden genom att det ökar mullhalten i åkermarken och dessutom hjälper till att binda ner mer kol i marken.

 

Dela

Fler nyheter i Hållbarhet och Primärproduktion

Två år utan skatt på plastpåsar – nu ökar användningen

Svenska folket har under flera år kraftigt minskat sin förbrukning av plastpåsar, som följd av den plastpåseskatt som infördes 2020: från 83 påsar per person och år 2017 till 13 under 2024. För två år sedan togs skatten bort och nu syns en trend där plastpåseanvändningen ökar igen.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.