Minskad lönsamhet pressar branschen: ”Ett lågvattenmärke”

Sjunde raka kvartalet med minskad lönsamhet och för femte kvartalet i rad fortsatte företagens försäljningsvolymer nedåt på den avgörande svenska hemmamarknaden. Det är minst sagt tufft att vara svensk livsmedelsproducent, enligt Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
För sex av tio av branschorganisationens medlemmar blev det faktiska utfallet i Q3 till och med sämre än de pessimistiska prognoserna från Q2.
Samtidigt fortsatte företagens rörliga produktionskostnader att öka under perioden. Det innebär att de svenska livsmedelsproducenterna nu haft snabbt stigande råvarukostnader i tre år. Råvaruinköpen är den största kostnadsposten, som kan stå för närmare hälften av producenternas totala produktionskostnader.
Men det är inte bara företagens försäljning som slår ett nytt negativt rekord. Livsmedelsindustrins lönsamhet i Q3 landar på index 30, vilket är långt under den neutrala utvecklingen på index 50.
Att lönsamheten i livsmedelsindustrin är hårt pressad visar också företagens svar på frågan om lönsamheten på sista sålda varan. Inte ens ett av tio företag angav att de lyckats kompensera sig för de senaste årens stora kostnadsökningar på sista sålda varan i slutet av september.
– Så sent som i våras efterlyste ledande politiker ökad press på de svenska livsmedelsproducenterna. Nu har vi hundratals företag som knappt har några ekonomiska marginaler att prata om, samtidigt som vi är på väg in i en lågkonjunktur. Det enda som gör mig mer bedrövad än det tuffa läget för producenterna är den närmast totala avsaknaden av politiskt ansvarstagande. När företagen som mest behövde hjälp av politiken fick de i stället misstänkliggörande och svartmålning. Under alla de år jag bevakat förutsättningarna för svensk livsmedelsproduktion utgör det senaste årets populism kring matpriserna ett riktigt lågvattenmärke, säger chefekonomen Carl Eckerdal.
Livsmedelsföretagen har även frågat medlemsföretagen hur de utifrån ett antal olika produktionsvillkor ser på Sverige jämfört med motsvarande villkor i de viktigaste konkurrentländerna. Exempel på sådana villkor är skattetryck, elförsörjningens stabilitet, myndigheters regeltillämpning, tillståndsprocesser och konfliktnivån på arbetsmarknaden.
Svaren visar att det finns väldigt få produktionsvillkor där man ser tydliga svenska komparativa fördelar jämfört med konkurrentländerna.
– Den här utvecklingen är ett dystert besked för ett land som under nästan ett sekel varit en av de främsta industrinationerna i världen. Företagsledarnas betyg på de svenska produktionsvillkoren spelar en helt avgörande roll. Hur de ser på svenska styrkor och svagheter, rätt eller fel, kan vara skillnaden mellan om en investering hamnar i Sverige eller i någon annan del av världen.