Inga övervinster bakom ökade matpriser

Rapporten ”Företagens prispåslag och deras bidrag till högre priser 2019–2023”, bygger på mikrodata på företagsnivå och omfattar hela livsmedelskedjan – från jordbruk och livsmedelsindustri till partihandel och dagligvaruhandel. Analysen visar att livsmedelsindustrins prisökningar under perioden kan förklaras av ökade produktionskostnader. Några så kallade övervinster eller extra prispåslag utöver kostnadstäckning har inte identifierats. Tvärtom visar studien att prispåslaget i producentledet var negativt, vilket innebär att företagens marginaler pressades. Mest påtagligt var detta under 2021 och 2022. Inget annat led i livsmedelskedjan uppvisade lika stora negativa prispåslag som industrin.
– Det innebär att producenterna har fått ta av den egna lönsamheten eftersom de inte fullt ut kunnat kompensera sig för kostnadsökningarna, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Han menar att slutsatserna ligger i linje med de konjunkturbrev som branschorganisationen publicerade under 2022 och 2023, där man pekade på snabbt stigande kostnader och vikande lönsamhet i industrin.
Enligt Eckerdal bekräftar KI:s rapport bilden från tidigare statliga granskningar av livsmedelsbranschen: att kostnadskrisen inte resulterade i övervinster för svenska livsmedelsaktörer. Samtidigt noterar KI att vissa delar av sektorn klarat sig bättre än andra ur lönsamhetssynpunkt, särskilt inom jordbruket och partihandeln.
När det gäller uppföljning av lönsamheten hänvisar Eckerdal till den rapport som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade 2024 om lönsamheten i livsmedelsbranscherna. Någon uppdatering har dock inte gjorts.
– Vi har efterfrågat en uppföljande rapport, men enligt SCB ingår det inte i deras löpande verksamhet. Givet det stora intresset för matpriserna vore en uppdatering värdefull, säger han.
KI leder tillsammans med Konsumentverket arbetet med den så kallade Matpriskommissionen. Inför den kommande matmomssänkningen i april har myndigheten redogjort för hur effekterna ska analyseras.
Enligt Eckerdal kommer metoden att exkludera ”motiverade” prishöjningar som kan kopplas till ökade produktionskostnader.
– Det är glädjande. Företagens kostnader slutar inte öka bara för att matmomsen halveras, säger han.
Uttalandet sker mot bakgrund av att delar av dagligvaruhandeln tidigare signalerat stopp för leveransprishöjningar inför momssänkningen. Enligt Eckerdal kan KI:s besked innebära att handeln omprövar sin hållning.
Inför den kommande valrörelsen riktar Eckerdal en uppmaning till politiken.
– Vi har haft flera år av ett negativt narrativ om livsmedelsbranschen, där företag beskrivits som giriga eller som att de ”skor sig”. Men granskning efter granskning visar att det inte stämmer. Ska vi stärka svensk välfärd och beredskap krävs ökad lönsamhet och investeringar i hela livsmedelskedjan, säger han.