Skärmen tar plats i ny modell för matmiljön: ”Ett skyltfönster”

Matmiljö handlar om var och hur människor möter, köper och äter mat. Den ursprungliga modellen från 2018 visade hur utbud, priser och marknadsföring samspelar med människors möjligheter att få tag på, ha råd med och välja mat. Sedan dess har den fått stor spridning runt om i världen. Bland annat har Folkhälsomyndigheten gjort en svensk version.
Vid ett seminarium som Mission Matmiljö nyligen arrangerade gjorde Christopher Turner, forskare inom livsmedelssystem vid University of Greenwich, en genomgång av det reviderade ramverket. Han tog också fasta på arrangörens beskrivning av matmiljön som livsmedelssystemets skyltfönster, vars utformning går att påverka.
– Vi kan kanske till och med organisera om skyltfönstret för att förbättra folkhälsan och ekonomin samt bidra till en hållbar produktion, menade han.
Uppdateringen bygger på flera års internationell forskning och erfarenheter av hur modellen har använts. Uppdelningen mellan en yttre och en personlig matmiljö finns kvar. I den reviderade versionen beskrivs matkällorna som byggda, naturliga, sociala och digitala: butiker, odling, mat som delas mellan människor och digitala tjänster.
– Vi har sett en enorm utveckling av digitala matmiljöer de senaste åren. De formar också vad vi äter i vardagen.

Christopher Turner och hans kollegor har även nu gett försäljningsställenas och livsmedlens egenskaper varsin dimension. Den första omfattar bland annat öppettider och produktplacering. Den andra tar upp säkerhet, näringsinnehåll, förädlingsgrad, märkning och hållbarhetsaspekter.
Den största förändringen finns i modellens mitt: människors levda erfarenheter av att skaffa och äta mat.
– Två personer kan bo i samma kvarter, på samma gata, kanske till och med under samma tak, men ha väldigt olika erfarenheter av sin matmiljö när de går ut genom dörren på morgonen.
Ett barn rör sig mellan hem och skola, medan en förälder ska få inköpen att passa med arbete och familjeliv. En äldre person med begränsad rörlighet möter kanske främst maten hemma. Tillsammans påverkar deras erfarenheter vad hushållet kan införskaffa och äta.
En arbetsversion av den reviderade modellen presenterades i en teknisk rapport 2025. Christopher Turner arbetar nu med en vetenskaplig artikel som ska utveckla resonemangen.
I Sverige ska den nya illustrationen publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats och användas i ett kunskapsstöd för externa aktörer. Kunskapsstödet väntas bli klart sent i höst eller i början av 2027, enligt Pia Lindeskog, sakkunnig på myndigheten.

Läs mer om modellen HÄR!

Bildcollage: Christopher Turner