Ökat livsmedelsfusk hotar branschen – och är även en beredskapsfråga

Livsmedelsfusk är ett växande problem för branschen, och som årligen beräknas omsätta 13,6 miljarder kronor bara här i Sverige.
– Det snedvrider konkurrensen och gör att seriösa företag förlorar marknadsandelar, men riskerar även att skada förtroende för hela kedjan, säger Andreea Bolos, utredare vid Enheten mot livsmedelsfusk på Livsmedelsverket.

Svensk Dagligvaruhandel arrangerade nyligen ett webbinarium kring livsmedelsfusk för att belysa hur bransch, myndigheter och kommuner tillsammans kan stärka arbetet för att stävja det växande hotet, där även den organiserade brottsligheten har en alltmer framträdande roll.
Andreea Bolos, utredare vid Enheten mot livsmedelsfusk hos Livsmedelsverket, berättade om hur en kombination av olika metoder kan skapa stora ekonomiska fördelar för bedragare.
– Det kan exempelvis handla om att späda ut produkter, att byta ut en dyrare råvara mot en billigare och att förfalska dokument, säger hon.
Livsmedel som det fuskas mest med kosttillskott och berikade livsmedel, kött- och köttprodukter, godis och frukt och grönt.
Incitamenten kan uppstå vid hög efterfrågan, brist på råvara, kraftiga prisförändringar och förändrade konsumtionsmönster i kombination med ekonomiska drivkrafter och nya tekniska möjligheter att fuska.
– Detta snedvriden konkurrensen och gör att seriösa företag kan förlora marknadsandelar samtidigt som man kanske måste betala för återkallelser. Det gör även att konsumenterna betalar för produkter som inte motsvarar förväntningarna och riskerar på så vis att skada förtroende för hela kedjan, säger Andreea Bolos.
Risken för livsmedelsfusk ökar när risken att bli upptäckt är låg. Därför har Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen fått i uppdrag av regeringen att tillsammans arbeta för att vidta åtgärder för att stärka kontrollen i livsmedelskedjan. Under 2026-2027 ska man ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för att skapa en gemensam grund för att kunna fokusera kontrollen där den behövs mest, men även stärka den nationella samordningen.
Livsmedelsfusk har även stark koppling till annan brottslighet, såsom penningtvätt, smuggling och arbetskriminalitet.
Sara Persson, brottsförebyggande specialist vid Ekobrottsmyndigheten, berättade om att den kriminella ekonomin som ökar kraftigt, och som omsatte hela 352 miljarder under 2024!
– Den som begår brott kan hålla betydligt lägre priser än de som följer alla lagar och regler. Livsmedelsfusk har dessutom ofta koppling till penningtvätt, där man alltså inte alls behöver tjäna pengar på maten.

Även Albin Ring, branschjurist Svensk Dagligvaruhandel, betonade att konsekvenserna av livsmedelfusk inte bara drabbar konsumenterna utan hela näringslivet.
– Illojal konkurrens är det mest uppenbara, med risk för att seriösa aktörer blir utslagna. Till syvende och sist är detta även en beredskapsfråga. Vi behöver ha stabila och seriösa aktörer i livsmedelskedjan och högt förtroende så att vi står väl rustade den dagen vi verkligen behöver det, säger han.

Tips till branschen!
Kontrollera alltid vilka ni gör affärer med. Hos Ekobrottsmyndigheten finns både tips, stödmaterial och checklistor att ta hjälp av. Man kan även lämna tips helt anonymt.

 

Dela

Fler nyheter i Dagligvaruhandel och Livsmedelssäkerhet och Värdekedjan

Tuffare krav på branschen för att minska matsvinnet

EU ställer krav på att livsmedelsavfallet ska minska till 2030. Därför föreslår tre svenska myndigheter att matbutiker, restauranger och storkök bli skyldiga att hjälpa kunder och gäster att ta bättre vara på maten.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.