Grön kompromiss när EU:s jordbruksstöd förhandlades

EU:s jordbruksministrar förhandlade hela natten för att enas om hur unionens jordbruksstöd ska användas under de kommande sju åren.

Till slut landade man i en kompromiss som enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson innebär en mer hållbar jordbrukspolitik:

– Min bedömning är att vi har tagit ett stort steg mot en betydligt grönare jordbrukspolitik och inte bara i Sverige utan framförallt i EU som helhet, säger hon till Sveriges radio/Ekot.

Resultatet innebär skärpta klimatmål när man ska fördela EU:s jordbruksstöd, vilket är den största posten i unionens budget och utgör mer än en tredjedel av långtidsbudgeten på över 1 000 miljarder euro.

När det gäller det största stödet – som går direkt till europeiska lantbrukare – ska 20 procent öronmärkas för miljö och klimat. I den del som handlar om landsbygdsutveckling är motsvarande nivå 30 procent.

På LRF är man inte nöjd med alla delar i överenskommelsen.

– Men det är viktigt att processen blir färdig så att den nya politiken kan träda i kraft 2023 utan ytterligare förseningar, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande, i en kommentar.

Även om medlemsländerna nu har enats är nästa steg att förhandla med Europaparlamentet.

I parlamentet finns även en lång rad ändringsförslag, bland annat det uppmärksammande förbudet mot att växtbaserade produkter inte ska få marknadsföras med ord som förknippas med kött- och mjölkprodukter, såsom exempelvis vegokorv och vegoburgare.

Den frågan togs dock aldrig upp på nattens möte med jordbruksministrarna.

– Vi förhandlar ju ramverken utifrån att vi ska säkerställa att vi har ett konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk. Och vad man kallar vegoburgare tycker jag är en icke-fråga i sammanhanget, säger Jennie Nilsson till Ekot.