I pandemins spår: Systemförändringar och en mer hälsosam framtid

Corona har inte lett till så stora förändringar som en del vill göra gällande. Det menar Katarina Graffman, kulturantropolog. Men de nya vanorna kring hygienen och avståndet till andra människor kommer att leda till en friskare framtid. Hon framhåller också att man äntligen har börjat lyfta hållbarhetsfrågan till att handla om systemförändringar i stället för att enbart fokusen på individen.

– Jag tycker att effekten av vad som hände är lite upphaussad. Förutom allt det hemska förstås. Men pratet om en klarblå himmel, delfiner i Venedig och att det är så otroligt många som kommer att förändra sitt beteende avsevärt. Det tror jag tyvärr inte kommer att hända.

Till exempel visade de senaste siffrorna från detaljhandeln at konsumtionssiffrorna från augusti var högre än för både 2019 och 2020.

– Jag tror att pandemin har förändrat en viss grupp människor, men det är inte generellt. Däremot har företagen fått ett större uppvaknande än individen.

Annars tror Katarina Graffman att det i stort sett kommer att bli ”business as usual” efter corona.

– Så länge som vi lever i en ekonomi där allt handlar om tillväxt och man värderar en nations välstånd med BNP kommer förändring endast ske nämnvärt. Det gäller även företag – i slutändan sätter många kortsiktig tillväxt framför långsiktig hållbarhet.

Hon menar att corona har accentuerat många trender, det vill säga att de hade hänt ändå, men inte lika fort.

– När det pratas om att det händer så mycket kring hållbarhet och unga människor missar man att det finns en stor grupp som har en hyperkonsumtionsinställning. Alla är inte ”Generation Greta”.  Pandemin har lett till en ökad polarisering mellan den gruppen och den som prioriterar hållbarhet.

Samtidigt har hållbarhetsfrågan börjat lyftas från individ- till systemnivå. Graffman kan se en tydlig förskjutning hos hållbarhetsinfluencers.

– Tidigare har det knappt gått att prata system. Det har handlat om den fria individen vars val gör att systemet förändras. Men det fungerar inte så, folk i allmänhet gör inte ”tråkiga” (och ofta dyrare) val. Därför känns det viktigt att man nu pratar om systemen, säger hon.

Katarina Graffman, kulturantropolog.
Foto: Sören Vilks

Kulturantropologen framhåller några beteendeförändringar i spåret av pandemin.

– Jag tror att matkonsumtionen i hemmet kommer att öka. Många har fått ett ökat intresse för att laga mat och bjuda hem vänner. Samtidigt finns just nu, när restriktionerna släppts, ett stort intresse kring att åter få gå ut och se och träffa människor.

Hon pekar också på de nya vanorna kring hygien och uppfattningen om andra människors kroppar.

– Vi har hållit på så pass länge så jag tror att handtvättandet blir bestående, den vanan har satt sig hos många. Att kramas och ta i hand är inte lika självklart, vi kommer acceptera människor som inte vill kramas. Förhoppningsvis får vi en friskare vardag eftersom folk håller mer avstånd, säger Katarina Graffman.

Dela

Fler nyheter i Arkiv och Corona

Sätherberg: ”Ingen risk för matbrist”

”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.