Nu blir plastpåsarna dyra: ”Gäller att hålla isär problemen”

I morgon 1 maj träder den kritiserade punktskatten på plastbärkassar i kraft i alla livsmedelsbutiker. Kritiken till trots har plastfrågan seglat upp som en av de viktigaste hållbarhetsfrågorna för hela livsmedelsbranschen.

Dagligvaruaktörerna har alla tagit krafttag för att reducera plastanvändningen och tar också branschgemensamma kliv mot målet: helt återvinningsbara och fossilfria plastförpackningar.
Men när regeringen klubbade en punktskatt på tunna plastpåsar och plastbärkassar blev det ändå ramaskri.
– Branschen hade kommit längst med just plastbärskassarna, redan nu är nästan alla plastbärskassar i dagligvaruhandeln av förnybart eller återvunnet material. Därför träffar den här punktskatten väldigt fel, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.
Nu påverkas alla plastbärkassar av punktskatten och flera aktörer har tagit fram alternativ till såväl plastbärkassen som fruktpåsarna av tunn plast. Coops butiker har exempelvis nyligen infört fruktpåsar av papper som beräknas minska plastanvändningen med cirka 300 ton per år.
Regeringens initiativ, liksom olika EU-direktiv, påverkar branschen och plasten har seglat upp som en av de viktigaste hållbarhetsfrågorna under de senaste åren.
Enligt Ann Lorentzon på det statliga forskningsinstitutet RISE, står förpackningar för ungefär 40 procent av plastförbrukningen i Europa. Och hälften av dessa förpackningar används i livsmedels- och dryckesindustrin.
– Plastförpackningar är i fokus på många politiska nivåer just nu – särskilt engångsplasten. Men det gäller att hålla isär problemen. Plastskräp som hamnar i havet och förpackningars klimatavtryck har så klart väldigt olika lösningar, säger hon.
Enligt Svensk Dagligvaruhandels branschöverenskommelse ska plastförpackningar vara återvinningsbara till 2022 och gjorda av återvunnen eller fossilfri plast till 2030.
– Branschen har kommit överens om att se över hela sortimentet av plastförpackningar så att förpackningarna som samlas in också går att återvinna. Men förutsättningen för detta är också att konsumenten lämnar in allt och där kan nog de flesta av oss bli bättre, säger Karin Brynell.
Branschen har också varit pådrivande för att få till den nya återvinningsanläggningen för plast i Motala.
– Mycket av plasten gick tidigare till förbränning i stället för att materialåtervinnas. Nu vill vi arbeta för att göra det enklare för plastindustrin att arbeta med återvunnen råvara, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.
Trots alla initiativ som görs kring minskad plastanvändning så betonar de flesta av livsmedelsbranschens aktörer att matsvinnet är ett större problem än plastförpackningarna.
– Generellt står en förpacknings klimatpåverkan inte för mer än fem procent av matens totala klimatpåverkan. Vi kommer därför inte att ta bort eller förändra en förpackning så att det riskerar att öka matsvinnet. Men vi måste gå mot fossilfri plast, förnybar råvara eller återvunnen, säger Emelie Hansson, hållbarhetsstrateg på Ica Gruppen.
Ann Lorentzon på RISE håller med:
– Man kan inte prata om hållbar livsmedelskonsumtion utan att nämna matsvinnet. Det viktigaste syftet med förpackningar är ju inte att de är återvinningsbara, utan att de skyddar produkten så att den kan konsumeras på rätt sätt.

1 maj träder punktskatten för tunna plastpåsar och plastbärkassar i kraft. I praktiken innebär det en skatt på tre kronor per plastbärkasse.

Den enskilde handlaren har rätt att själv prissätta kassarna.
Svensk Handel räknar med att punktskatten gör att plastbärkassen kommer att kosta konsumenten mellan 6 och 7 kronor.

Lagstiftningen gäller även kassar av förnyelsebar eller återvunnen plast. Flergångskassar av plats är undantagna.