Robert Brummer: ”Min passion är att räta ut frågetecken”

Vår tarmflora bestämmer inte bara hur magen mår utan också hur hjärnan och immunförsvaret fungerar. Det säger Robert Brummer, målmedveten professor som leder den stora och tvärvetenskapliga satsningen på mat och hälsa vid Örebro universitet.

Med en unik kombination av olika vetenskaper har Örebro universitet samlat forskning kring mat, nutrition och hälsa på ett sätt som kan göra skillnad på riktigt.
Det handlar om forskning som kan bidra till innovationer i livsmedelsproduktionen men även för att utveckla maten i skolan, i äldrevården och på restaurang genom att forskare inom medicin, kemi, socialvetenskap, statskunskap, gastronomi, logistik, psykologi, medie- och kommunikationsvetenskap, idrott, teknik, ekonomi och AI samarbetar för att hitta nya lösningar.
– Det är precis som när ett företag gör en affärsplan och funderar på vad de kan bli bäst på. Eftersom vi är ett relativt litet universitet insåg vi att vi kan bli bäst genom att knyta ihop olika discipliner och samarbeta över traditionella vetenskapsgrenar och forskningsområden, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition, vice rektor och den som ansvarar för satsningen på mat och hälsa vid Örebro universitet.

Rent konkret innebär det är att mellan 50 och 70 personer vid universitetet som åtminstone delvis forskar inom satsningen på mat och hälsa, varav runt 20 gör det på heltid.
– Vår forskning handlar inte bara om vad människor ska äta för att må bra utan hur man får människor att äta bra mat, hur maten framställs och hur den når konsumenten. Det gör det oerhört värdefullt att få in helt andra synvinklar och perspektiv.
Det gäller inte minst det gastronomiska perspektivet, där samarbetet med Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan är en viktig del.
– Vår vision är att hållbart producerad mat med hälsofördelar ska vara konsumenternas första val. Då måste den så klart smaka bra, säger Robert Brummer och nämner ett just nu pågående projekt där man tillsammans tittar på hur sociala medier påverkar konsumenternas val av växtbaserad mat.
Tillsammans med Grythyttan har man även utvecklat maträtter för att under en längre tid kunna studera effekten av en hälsosam nordisk kost på hälsa och välmående hos personer som lider av mild till måttlig depression.
– Det finns mycket i vår kost som är viktigt för hjärnans välmående och det som händer i tarmen kan påverka allt från vår mentala hälsa till immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, åldrande och utvecklingen av cancer, säger Robert Brummer och förklarar att mat och hälsa är ett svårforskat område – inte minst som vad vi äter och våra preferenser förändras över tid, på grund av smak, trender, ålder och livssituation.
– Samtidigt är det just det som gör det så spännande. Och som forskare är det min passion är att räta ut frågetecken!

Robert Brummer är född och uppvuxen i Holland och kunde läsa, skriva och räkna redan som femåring. Hans förskolelärare sade till föräldrarna att ”den här killen kommer att bli professor när han blir stor”.
– Jag har fotografiskt minne och alltid haft lätt för att lära mig saker. Det gjorde att jag fick hoppa över flera klasser i skolan.
Att läsa till läkare var ett enkelt val och det var i samband med utbildningen som Robert Brummer hamnade i Sverige i början på 80-talet, närmare bestämt i Göteborg där han gjorde sin masteruppsats inom klinisk nutrition på Sahlgrenska. Och trivdes så bra att han kom tillbaka några år senare för att doktorera inom samma ämnesområde.
Intresset för samspelet mellan mage och hjärna väcktes i samband med att han, som magtarmläkare, byggde upp en vårdenhet för att ta hand om patienter med allvarliga kroppsliga och mentala hälsoproblem.
– Det fick mig att börja läsa mer psykologi och psykiatri, vilket är bra eftersom tarmen och hjärnan hänger ihop. Ett gott samspel mellan dem är nyckeln till såväl en fungerande mage som hjärna.
2008 blev han erbjuden tjänsten som professor i gastroenterologi vid Örebro universitet och valde att ta familjen med sig och flytta till Sverige, denna gång för gott. Det som lockade var bland annat möjligheten att få bygga upp den medicinska fakulteten och introducera en helt ny pedagogisk modell inom läkarprogrammet.
Men i dag är det alltså framför allt forskning kring mat och hälsa som blivit Robert Brummers mission, inte minst hur våra matvanor påverkar tarmfloran, som i sin tur spelar en avgörande roll för vår hälsa.
I sin roll leder han bland annat det nationella forskningscentret PAN Sweden, med målet att ta fram metoder som ser till att hållbara växtbaserade proteiner blir mer hälsosamma samtidigt som de smakar godare.
Det handlar bland annat om att öka biotillgängligheten genom att bearbeta proteinerna så att de blir mer tillgängliga för upptag i tunntarmen.
– Processad mat har till viss del ett oförtjänt dåligt rykte. Tvärtom kan det vara bra att processa maten för att så mycket näring som möjligt ska tas upp i tunntarmen.

Man forskar även kring möjligheten att påverka nedbrytning av proteinrester i tjocktarmen så att bakterierna där producerar hälsosamma i stället för toxiska produkter som stör balansen och ökar risken för inflammation.
– Vi tittar på hur vi kan anpassa processerna för att minska riskerna och i stället vända dem till något positivt.
Ett annat spännande forskningsfält är att studera samspelet mellan kost, tarmbakterier och hjärna. För att kunna studera detta använder man en teknik som kallas funktionell hjärnavbildning och som involverar magnetkamera och artificiell intelligens.
– Vi tittar på det funktionella i hjärnan, hur detta förändras med tarmfloran. Det vi har upptäckt är att man genom kostförändringar med ett dagligt tillskott av probiotika kan påverkar tarmen positivt så att hjärnan behöver mindre energi för att hantera stress. Vi ser skillnad efter bara fyra veckor, säger Robert Brummer entusiastiskt.
Publikationerna och presentationerna har fått mycket uppmärksamhet eftersom resultatet tyder på att probiotika faktiskt kan påverka hjärnan hos helt friska människor.
I många studier samarbetar forskarna med det privata näringslivet, det gäller inte minst stora livsmedelsföretag som Biogaia, Lantmännen och Orkla.
– Vi strävar efter breda och långsiktiga samarbeten, vilket kan ge många synergier. Ett företag kan exempelvis vara intresserade av att testa hälsofördelarna med en ny sorts havre medan vi vill utveckla en ny teknik – det blir win win!
Hur viktig skulle du säga att maten är för hälsan?
– Kosten är väldigt viktig, den har faktiskt större betydelse än våra gener när det gäller hälsa och välmående – samtidigt som den bara är en del av den totala livsstilen. Vår moderna livsstil med mycket stillasittande är inte optimal för vare sig tarmhälsan eller kroppen som helhet, säger Robert Brummer.
Han menar att hela livet spelar roll och att den preventiva vinsten kan bli så stor.
– Du lägger både till fler år till livet och fler år utan symptom. I stället för att säga att vi exempelvis ska förebygga demens med hjälp av livsstilsförändringar så kan man tänka att vi ska leva klokare längre. Det vi kallar för välmående, det vi mäter, är inte bara frånvaro av sjukdom. Det är aldrig för tidigt och aldrig för sent att förebygga sjukdom. Det är precis som med en pensionsförsäkring – utväxlingen blir bättre ju tidigare i livet du börjar.

Att äta mer fullkorn och fiber från spannmål, öka mängden grönsaker, frukt och baljväxter och minska på det röda köttet är enligt Robert Brummer det bästa vi kan göra för såväl den egna hälsan som för att klara hållbarhetsutmaningarna.
– Det behövs en systemförändring i världen. Jag är inte helt emot köttkonsumtion men vi behöver definitivt dra ned på den. Fördelen med växtbaserade proteiner är att de är ”förpackade” med kostfiber och massor av andra nyttiga saker, medan köttet ofta är förpackat med annat som är mindre hälsosamt, såsom mättat fett och vissa cancerogena ämnen i rött kött.
Lever du själv som du lär?
– Jag är inte särskilt intresserad av matlagning och går sällan på krogen eftersom jag brukar reagera på att maten är så salt. Hemma äter vi på ett sätt som många säkert uppfattar som tråkigt men som jag tycker är jättegott: 95 procent vegetariskt, lite fisk, mycket grönsaker och ytterst lite salt.
Hur är det med alkohol då?
– Glasen jag dricker under ett år är lätt räknade. På vardagarna vill jag inte dricka eftersom jag ofta jobbar på kvällarna och då vill jag inte vara påverkad av något. Och är vi bortbjudna på helgen så ska det alltid vara någon som kör bilen hem – och den någon brukar vara jag.


Foto: Johan Marklund

 

Probiotika…
…är ett samlingsnamn för goda bakterier som har visat positiva hälsoeffekter i kliniska studier. De flesta probiotikasorter är mjölksyrabakterier, men inte alla. Mjölksyrabakterier tillhör vår tarmflora, hjälper till att hålla vår mage i balans och skyddar oss mot oönskade bakterier.

Dela

Fler nyheter i Forskning och Människor

Grossist lanserar recept på framtidens krogklassiker

Martin & Servera tar hjälp av kändiskockar för att twista älskade krogklassiker med lägre klimatpåverkan.
– Trenden är tydlig, allt fler gäster vill ha klimatsmart och mer växtbaserat på tallriken, och vi vet att restaurangbranschen vill visa vägen, säger kommunikations- och hållbarhetsdirektören Kristina Ossmark.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.