Sverige rustar men livsmedelsberedskapen är sårbar: ”Krävs politisk handlingskraft”

Produktionen av svenska livsmedel minskar i en tid när produktionen måste öka för att stärka beredskapen.
Det konstaterar Livsmedelsföretagen i sin nya lägesrapport ”Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap?”.
– Sverige har blivit bättre rustat, men vi är fortfarande mycket sårbara. Utan mat och dryck fungerar varken samhället eller totalförsvaret. Trots det saknas fortfarande flera av de mest grundläggande besluten och investeringarna för att säkra svensk livsmedelsproduktion i kris och krig, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.

I början av 2025 presenterade Livsmedelsföretagen rapporten Recept för resiliens, med tio konkreta förslag för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. I den nya uppföljningsrapporten granskas vad som hänt sedan dess med utgångspunkt i de tio förslagen.
Bedömningen är att flera viktiga initiativ har påbörjats, bland annat kring exportfrämjande, forskning och investeringar i transportinfrastruktur. Men av tio centrala åtgärder bedöms fyra fortfarande vara helt ”ej påbörjade”, däribland affärsmässiga beredskapsavtal mellan stat och näringsliv, tydliga mandat vid kris samt förstärkta handelsvägar inom EU och Norden.
Samtliga politiska partier från höger till vänster är överens om att produktionen av svensk mat och dryck måste öka för att stärka beredskapen. Detta är också ett av de övergripande målen i den nationella livsmedelsstrategin. Men enligt SCB minskade den svenska livsmedelsproduktionen med tre procent 2025, och 2024 var volymerna oförändrade.
– Den låga lönsamheten i svensk livsmedelsindustri är i sig ett hot mot Sveriges beredskap. Företag som går i konkurs producerar ingen mat. Ska Sverige klara framtida kriser måste vi ha livskraftiga företag som kan investera, öka sin konkurrenskraft, växa och producera mer mat i Sverige. Det är fundamentet i vår livsmedelsberedskap, säger Björn Hellman.
I rapport efterlyses kraftigt ökade offentliga investeringar och tydligare politiska prioriteringar under nästa mandatperiod, där de mest akuta åtgärderna är:

• affärsmässiga beredskapsavtal mellan stat och företag
• strategiska lager av kritiska insatsvaror
• snabbare tillståndsprocesser och minskad byråkrati
• förstärkt energi- och transportinfrastruktur
• större satsningar på svensk livsmedelsexport

– Vi har kunskapen, företagen och förutsättningarna för att bygga en stark svensk livsmedelsberedskap. Det som saknas nu är tillräcklig politisk handlingskraft och insikten om att beredskap kostar, säger Björn Hellman.

Rapporten ”Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap?” presenterades i samband med lunchseminariet Mat och Försvar den 28 maj. Deltog gjorde Jörgen Berglund (M), ordförande Försvarsberedningen, Eva Corp, kommunikationschef Livsmedelsverket, Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen, Ilse Siekkinen, vd Oatly Norden, Pontus Klenell, vd Aqua Nobel och Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.