Trendkoll: Fokus på försörjningsförmåga frälser branschen

Missade du Livsmedel i fokus trendseminarium Trendkoll i förra veckan?
I så fall har du chansen att ta del av i alla fall något av allt som sades – här i en reducerad snabbversion med några av talarna:

Dan Ericsson, statssekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren, inledde dagen med att berätta om arbetet med den nya livsmedelsstrategin 2.0. Men först öste han beröm över branschen:
– Det är en fantastisk bransch med stor optimism, framtidstro och driv. Jag känner mig faktisk mer optimistisk i dag jämfört när jag började det här jobbet i höstas.

Han menar att de kommande åren kommer att präglas mycket av ett mer robust civilförsvar ”för att säkra vår välfärd, frihet och demokrati”. I det arbetet är livsmedelskedjan central, och att det därför är hög tid att lägga om politiken.
– Vi måste ha en livsmedelsproduktion som är konkurrenskraftig och som finns i hela vårt avlånga land med alla dess olika förutsättningar. Och inte minst en produktion som är hållbar.
Han tryckte också på att det i dag finns på tok för många och ofta helt orimliga regler inom området, liksom att Sverige fått för vana att övertolka EU-direktiv:
– Det är regler som har skapats över tid, säkert i all välmening, men blir som lager på lager där man tappar bort det basala, nämligen att ha en livskraftig livsmedelsproduktion, säger Dan Ericsson och utlovade ett initiativ som innebär att berörda myndigheter regelbundet ska redovisa exakt vilka regelförändringar de gör.
Och om de inte underlättar livsmedelsproduktionen så får de gå tillbaka till skrivbordet.

Vad deltagarna tycker är viktigast att Dan Ericsson och hans gäng har med sig i arbetet med den nya livsmedelsstrategin 2.0.

Carl Eckerdal, chefekonom för Livsmedelsföretagen, målade upp en dyster prognos när han presenterade branschorganisationens konjunkturbrev för det fjärde kvartalet:
– Det är verkligen dysterkvistarnas bibel jag kommer med då mycket går i dysterhetens tecken just nu. Men skjut inte budbäraren!
Den största förändringen är att den största konsumenttrenden (enligt vad producenterna själva uppger) nu är lågpris. Lågpris skjuter därmed ner den föregående ettan svenskproducerat till en fjärdeplats – något som inte direkt gynnar den svenska produktionen, enligt Carl Eckerdal.
Den svenska produktionen är helt enkelt inte rustad för att klara sig i ett lågprisklimat då endast 10 procent klassas som lågpris och 43 procent tillhör premiumsegmentet och 48 mellanprissegmentet.
Detta samtidigt som knappt hälften av företag kunnat ta ut kostnadstäckning för sina ökade omkostnader.
– Svenska livsmedelsproducenter står nu mellan två dåliga val: Att höja priserna och sänka volymerna eller att låta priserna vara och se sina marginaler försvinna.

Edvard Hollertz, opinionsredaktör på tidningen ATL, presenterade ett antal ”gårdsnära trendspaningar”, kring hoten från kapitalintensiv stordrift och alltmer avancerade livsmedel som ska ersätta djur.
Men han bjöd även på hopp för de gröna näringarna, där livsmedelsberedskapens trevande återkomst var den ena:
– Det innebär att livsmedelsproduktionen blivit viktigare än på många årtionden, som en bärande del av svenskt totalförsvar.

Han passade också på att lansera en idé om att lägga på en krona på alla importerade livsmedel ”då dessa inte bidrar till svenska livsmedelsberedskapen”.
– Jag känner mig hoppfull. Om tio år tror jag att vi pratar mer om hur många nya gårdar som dragit i gång i stället för hur många som har lagts ned.

Jonas Holfve, Sverigechef på Nestlé, ett av världens största livsmedelsföretag, talade om hållbarhet som själva grunden för lönsamhet.
– Omställningen till en mer hållbar livsmedelsindustri måste accelerera även under tuffa ekonomiska tider. Investerar man inte nu så blir det ännu dyrare sedan. Lågkonjunkturer har vi sett förr, klimatförändringarna är betydligt allvarligare, säger han.
Till år 2025 ska 20 procent av alla våra Nestlés råvaror komma från regenerativt jordbruk och till år 2030 ska man vara uppe på hälften.
– Målet är att skapa ett i alla delar hållbart matsystem till år 2050.

Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena, talade om utmaningar och möjligheter för att maxa svenska innovationer. Och menade att ”stuprörstänket” är ett stort hinder.

– Det är korkat att jobba med regional inlåsning när det gäller innovation. Vi har ett system där 150 olika projekt pågår regionalt i treårsperioder och som löpande ska rapporteras. Det är ingen effektiv användning av skattepengar, vi måste jobba i längre processer. Systemet måste var riggat för långsiktighet, säger Marie Gidlund.
Hon tycker också att det är dags att skippa snacket om ”självförsörjning” till förmån för ”försörjningsförmåga”.
– Jag begriper inte varför vi pratar självförsörjning på mat men inte på bilar och mobiler. Tänker vi utåt och talar försörjningsförmåga så blir det mer samarbete i hela livsmedelsbranschen. Tänker vi inåt så svälter vi ut varandra från butikshyllan, säger Marie Gidlund.

Anna-Karin Karlsson, projektledare på RISE, berättade att det just nu pågår en rad spännande innovationsprojekt kring både mat, foder, bränsle och gödsel. Detta inte minst för att beredskapsfrågan är så het.
– Vi ger livsmedelsföretagen en enklare väg in i forskning och innovation genom att erbjuda olika testmiljöer, säger hon.

Anna-Karin Karlsson, RISE, tillsammans med Klas Johansson, Eurofins tillika styrelseordförande för Livsmedel i fokus.

Magnus Kempe från Kairos Future och Karolina Szczepanska från Atria gav ett smakprov på den kommande Ridderheimsrapporten, om trenderna som formar maten, människorna och samhället.
Och en av trenderna sammanfattas som ”ett manligt matmomentum”.
– För första gången någonsin har män gått om kvinnor i intresset för matlagning, säger Magnus Kempe.
De menade att maten är en spegling av våra värderingar och att våra värderingar håller på att förändras.
– Tidigare självklara megatrender som globalisering, individualisering och urbanisering är inte längre lika självklara, säger Karolina Szczepanska.
Fler trender som nämndes var ”Glad mat” som kompensation för en dyster omvärld, liksom ”Grön våg”, där unga vill bli bönder igen och söker sig bort från den stressiga storstaden.