Under pandemin har kött- och fiskbranschen ökat på bekostnad av vego

 En av de största beteendeförändringarna som har skett under corona är att medelklassen har gått hem och jobbar hemma medan arbetarklassen fortsätter att jobba på sina arbetsplatser.

– Det innebär att den gruppens mat och matideal har påverkats, säger Richard Tellström, etnolog och livsmedelsforskare.

Studier visar att det under den här tiden har varit en retrotrend tillbaka till att laga husmanskost och därmed har de råvaror som tillhör husmanskostområdet ökat. Det har också varit en riktning mot mer hälsoätande.

– Det här ju en medicinsk kris, poängterar Richard Tellström.

Richard Tellström, etnolog och livsmedelsforskare.

Det äts framför allt mycket kött, men även fisk. Och det vegetabiliska har fallit undan, åtminstone som ideal eftersom man behöver äta allsidigt för att överleva den här typen av pandemi.

Utifrån det drar Richard Tellström slutsatsen att för livsmedelsnäringen har pandemin inneburit att köttproducenter och fiskeribranschen är mer vinnare på bekostnad av dem som producerar vegetariskt och veganskt.

Han menar att det finns ett nytt hälsobeteende. Hälsotrenden finns fortfarande men det har skett en förändring i grundvärderingen – innebörden av vad som är hälsa har förändrats.

– Att äta kött är också hälsa är och hälsoförespråkarna lämnar till viss grad ekologiskt och vegetabiliskt.

Under pandemin har även intresset för det närproducerade ökat, dels handlar folk direkt från producenterna såsom rekoringar, dels köper de inhemska livsmedel.

– Det finns en protektionistisk hållning – och den kan man se överallt. Alla länder tycker plötsligt att deras livsmedel är bäst i världen.

Som följd har importen fått ta stryk, i den mån vi har egen produktion.

Vi har också gått tillbaka till traditionen och till exempel börjat baka mer. Vi bakar av mjöl och Sverige är självförsörjande på spannmål.

– På så sätt blir det inhemskt att baka.

Vi lagar mat hemma av svenskt kött, men på restaurang och när vi handlar färdig lunchmat frågar vi inte efter ursprung. Men eftersom vi har varit mer hemma och lagat mer mat har konsumtionen av det inhemska köttet ökat.

Det har också blivit mer populärt att laga maten från grunden, vilket i sig också gynnar det svenska eftersom utgångspunkten vanligtvis är den matkunskap man har, som ofta är inriktad mot svenska maträtter.

– Det är svårt att vara innovativ med något man inte känner till. Medan restauranger vanligtvis sysslar med det hela tiden eftersom det är en del av deras födkrok. Men när det blir färre gäster har de skurit ned sina menyer och innovationerna har minskat i hög grad.

– De satsar på säkra kort vilket i allmänhet är kötträtter. Råbiff har till exempel varit en vinnare på krogen det senaste året.

Vad kommer att hända postcorona?

– Allt som är kopplat till it-teknologin på olika sätt. Under corona växte e-handeln med bud som kör hem färdigmat och livsmedel – i storstäderna kan man numera få hem livsmedel på 15 minuter.

– Jag väntar på att robotplockningen av livsmedel slår igenom. När det händer kommer i någon mening livsmedelsbutiken att förändras eftersom kunderna då inte längre behöver åka till affären. Då kommer vi förmodligen att få mycket mer specialiserade affärer. Allt som är bulkhandlat körs hem eftersom det är en robot som plockar.

I dag ställer bland annat olikformade produkter och lösvikt till det för införande av plockrobotar.

– Förpackningarna måste bli mer standardiserade och fyrkantiga innan det blir möjligt – och det är på gång. Då kommer det gå att få livsmedelsprodukter hemkörda med drönare, alltifrån flygande till små förarlösa fordon.

– Frågan är hur handlarna ska nå konsumenter som handlar på nätet när de stora fysiska butikerna i viss mån blir mycket mindre. Det kommer att vara helt avgörande för livsmedelshandeln, säger Richard Tellström.