Märkvärdigt – konsumenterna har dålig koll

Livsmedelsverket har undersökt hur väl konsumenterna förstår olika typer av livsmedelsinformation. Resultatet visar att de flesta tycker att de får den information de behöver och att märkningen är begriplig och ändamålsenlig – trots att de inte alltid förstår vad den betyder.
De viktigaste märkningarna är livsmedlens bäst före-datum och sista förbrukningsdag, ingrediensförteckning, ursprungsmärkning samt vilka tillsatser maten innehåller. Deltagarna i undersökningen verkar dock tro att de har bättre förståelse av märkningen är de verkligen har. Det är till exempel få i undersökningen som vet vad livsmedlets beteckning innebär eller hur allergenmärkning och ursprungsmärkning ska tolkas.
Deltagarna i undersökningen har även olika uppfattning om vad olika vegetariska begrepp betyder, särskilt svårt hade de för att förstå vad lakto-vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk innebär.
– Förståelsen av märkningen har inte blivit bättre på de nästan tio år som gått sedan förra undersökningen. Det betyder att myndigheter och företag behöver jobba för att märkningen ska bli lättare att förstå, säger Karin Cerenius, chef för Kontrollstödsavdelningen på Livsmedelsverket
Många av deltagarna säger att de ofta tittar efter ursprungsmärkning, och önskar få information om ursprunget för betydligt fler produkter. Kunskapen är dock mycket låg om vad exempelvis ursprungsmärkningen på bacon eller kyckling egentligen innebär – än mindre vilka moment som måste ha skett i Sverige för att en vara ska få märkas med ”ursprung Sverige”.

Undersökningen är en uppföljning på en undersökning från 2014 och har genomförts med fokusgrupper, enkäter och djupintervjuer.