Kompetensbrist hindrar svenska livsmedelsföretag att växa: ”Extremt tufft”

Trots den pågående krisen tror svenska livsmedelsproducenter på en ljus framtid. Det visar en färsk rapport från bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagens om kompetensförsörjning.
Hela 92 procent av företagen vill öka produktionen men för detta krävs 20 000 nya medarbetare under de kommande fem åren. Samtidigt säger 94 procent av företagen att de redan i dag har svårt att hitta och rekrytera rätt kompetens; nästan vart tredje företag menar till och med att det är mycket svårt.
Bland samtliga medlemsföretag bedöms det största behovet av ny personal fram till 2028 vara olika kompetenser inom livsmedelsproduktion, vilket inkluderar roller som livsmedelsoperatörer och lagerpersonal. På andra plats kommer kompetens inom underhåll, som underhållstekniker och mekaniker. Den tredje mest efterfrågade kompetensen de kommande fem åren är specialiserad kompetens inom produktion, vilket innebär utbildade specialister som till exempel bagare, styckare och slaktare, och bryggare. På fjärde plats kommer produktutvecklare, en kompetens som det råder stor konkurrens om.
– De senaste tre åren med coronapandemi och kostnadskris har varit extremt tuffa för svenska livsmedelsproducenter. Därför är det glädjande att se att företagen har så stora ambitioner för framtiden. Tyvärr så riskerar den stora och växande kompetensbristen att omkullkasta företagens planer. Den snabba tekniska utvecklingen ställer allt högre krav på utbildning, samtidigt som antalet livsmedelsrelaterade utbildningar minskar och konkurrensen från andra industrier om teknisk kompetens ökar, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen, och menar att på lite längre sikt är kompetensbristen livsmedelsindustrins absolut största utmaning.

Vad gör då företagen när de inte hittar rätt kompetens?
Enligt Livsmedelsföretagens undersökningen avstår 82 procent från att anställa eller tvingats sänka kraven, 55 procent har själva utbildat medarbetare och 49 procent har hyrt in personal. För 49 procent av företagen har problemen med att hitta rätt kompetens lett till sämre lönsamhet, och 37 procent har avbrutit eller pausat en planerad produktionsökning.
Utbudet av utbildningar anpassade för livsmedelsindustrin är mycket begränsat och i vissa fall obefintligt. För att täcka upp det stora gapet mellan det svenska utbildningssystemet och företagens kompetensbehov tvingas företagen lägga alltmer resurser på att anordna utbildningar. Åtta av tio företag anger att de utbildar nyanställda och två av tre anger att de erbjuder vidareutbildningar.
– Företagen måste i dag ta ett utbildningsansvar som förut till stor del har legat på det offentliga. Det är väldigt kostsamt, i synnerhet för en lågmarginalbransch som livsmedelsindustrin, och det tar dyrbara resurser från forskning och innovation, produktutveckling och andra åtgärder som krävs för att klara av den kraftigt ökande konkurrensen och omställningen till hållbar produktion, säger Björn Hellman som vill att regeringen omgående sätter i gång arbetet med att ta fram en nationell kompetensförsörjningsstrategi.
– Livsmedelsindustrin har en helt avgörande roll för den svenska välfärden och försörjningsförmågan.

För att undersöka livsmedelsindustrins kompetensbehov skickades en digital enkät ut till Livsmedelsföretagens 800 medlemmar varav 134 företag deltog. Tillsammans anställer de 134 deltagande företagen 69 procent av det totala antalet medarbetare i svensk livsmedelsindustri.
Ta det av rapporten i sin helhet HÄR!