– Det är en fortsättning och förstärkning av det som många företag framgångsrikt redan jobbar med, säger Elisabet Rytter, nutritionsexpert på Livsmedelsföretagen.
11 februari 2026
De fyra branschorganisationerna Livsmedelsföretagen, Kött- och Charkuteriföretagen, Sveriges bagare & konditorer och Sveriges Bryggerier har tagit initiativ till fyra frivilliga åtaganden som tar sikte på 2030. Det handlar om minskat salt- och sockerinnehåll samt framsidesmärkning av energi inom matbröd, sötade smaksatta mjölkprodukter, glass samt kaffebröd, kex och kakor.
Åtagandena ska förstärka och fokusera livsmedelsindustrins mångåriga arbete med att främja goda matvanor och bättre folkhälsa – ett arbete som tidigare har konkretiserats i projektet Redusalt och partnerskapet Fullkornsfrämjandet.
Fram tills nu har totalt 14 livsmedelsföretag anslutit sig till ett eller flera av åtagandena; totalt utgör dessa 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin.

På vilket sätt kommer det här initiativet att göra skillnad för folkhälsan? Det är ju bara 14 livsmedelsföretag som är med, vilka står för 15 procent av den totala försäljningen.
– För det första är detta en fortsättning och en förstärkning av det som många företag framgångsrikt redan jobbar med för att bidra till bättre matvanor. Den kraftiga ökningen av andelen sockerfri läsk, numera 60 procent av försäljningen, och saltminskningen i charkprodukter och bröd med 25 respektive 20 procent, är tydliga exempel på vad företagen och industrin redan har gjort, helt på frivillig väg, säger Elisabet Rytter, nutritionsexpert på Livsmedelsföretagen, och fortsätter:
– För det andra så är 15 procent faktiskt ganska mycket. Livsmedelsindustrin erbjuder i dag ett brett utbud av hälsosamma produkter så stor andel av livsmedelsförsäljningen är redan folkhälsans bästa vän. Med det sagt så kommer vi lansera fler åtaganden senare i vår och då kommer fler företag att ansluta.
Vilka initiativ handlar det om då?
– Det kommer ett initiativ för chark och förpackade maträtter som kommer fokusera på att sänka salt. Det kommer även att lanseras ett förnyat åtagande för läsk som ju redan har ett framgångsrikt initiativ som pågått sen 2019.
Men livsmedelsindustrin kan inte förbättra matvanorna och folkhälsan på egen hand, enligt Elisabet Rytter, som därför välkomnar både dagligvaruhandeln och restaurangbranschen att ansluta till arbetet med de frivilliga åtagandena.
– Vi har nu en fungerande modell som hjälper oss att samverka i branschen och som kan bidra till bättre matvanor. Vi delar gärna med oss av den modellen till andra delar av livsmedelskedjan.
Att ansluta sig till åtagandena är frivilligt, något de fyra branschorganisationerna ser som en förutsättning för framgång. Till skillnad från tvingande åtgärder och lagstiftning är frivilliga åtgärder ett effektivt sätt att förvalta och förstärka företagens egna engagemang i folkhälsofrågor utan att riskera att försämra konkurrenskraften.
Här är de fyra åtaganden:
Mål för sötade smaksatta mjölkprodukter: År 2030 ska minst 90 procent av företagets försäljning ha max 6,0 g fritt socker/ 100 g.
Anslutna företag: Arla Foods, Norrmejerier, Skånemejerier.
Mål för matbröd: År 2030 ska minst 80 procent av företagets produkter av mjukt matbröd ha max 1,0 gram salt/100 gram, av mjukt fullkornsbröd ha max 1,2 gram /100 gram och av hårt bröd ha max 1,3 gram/100 gram.
Anslutna företag: Barilla Sverige, Fazer Bageri, Lantmännen Unibake, Leksands Knäckebröd, Polarbröd.
Mål för kaffebröd, kex och kakor: Företaget ska märka samtliga förpackade produkter med energiinnehåll (per styck alternativt per portion) på framsidan av förpackningen.
Anslutna företag: Biscuit International Sweden, Lantmännen Unibake Sweden, Orkla Snacks Sverige.
Mål för glass: I stycksaker särskilt riktade till barn åtar sig företagen att senast år 2030 märka samtliga sådana produkter med energiinnehållet per styck på framsidan av förpackningen.
Anslutna företag: Engelholms Glass, Magnum ICC Sweden, SIA Glass, Triumf Glass.
Dela
Fler nyheter i Förädling och Hälsa och Värdekedjan
Sverige rustar men livsmedelsberedskapen är sårbar: ”Krävs politisk handlingskraft”
Låg lönsamhet, eftersatt infrastruktur, otydlig ansvarsfördelning, avsaknad av beredskapsavtal och osäkra handelsvägar är betydande hot mot Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat vid kris och krig, enligt en ny rapport från Livsmedelsföretagen.
– Utan mat och dryck fungerar varken samhället eller totalförsvaret säger vd Björn Hellman.
29 maj
Gå med i nätverket idag!
Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.




