16 juni 2021
Covid har ytterligare belyst de hälsoutmaningarna i samhället vi sedan länge kännt till. Regeringen inser att något behöver göras och presenterade i april ett uppdrag till Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Parallellt pågår arbetet med ett tidigare regeringsuppdrag om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Det är klart positivt att regeringen ser behovet av att agera, förhoppningsvis blir det så träffsäkert som möjligt. Tyvärr tyder det tidigare uppdraget på att så kanske inte blir fallet.
Ohälsan har ett komplext nystan av orsaker och även om problemet bör tacklas på bred front är det viktigt att resurser läggs där de har störst effekt. Både Livsmedelsverket och FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation pekar ut för lite fullkorn som den kostfaktor som har störst negativ effekt på folkhälsan. Att bara äta lite mer fullkorn gör stor skillnad, speciellt hos de som äter för lite från början. Ur ett klimatperspektiv är det få livsmedelsgrupper som kan mäta sig med spannmål och eftersom spannmålsprodukter är billiga är fullkorn ett bra sätt att minska den ojämlika hälsan relaterat till socioekonomiska skillnader.
Trots de många fördelarna är Livsmedelsverkets centrala kostråd om att äta mer fullkorn tyvärr det kostråd som följs allra sämst, endast en av tio vuxna svenskar äter tillräckligt med fullkorn och bland ungdomar äter 94 procent för lite. Medvetenheten om fullkornets hälsofördelar är låg, i Brödinstitutets opinionsundersökning, genomförd av United Minds kommer fullkornsprodukter först på sjunde plats som svar på frågan ”Vilka av följande livsmedel tycker du är nyttigast?”. En sökning på Internet ger ”socker och hälsa” tio gånger så många träffar som ”fullkorn och hälsa”.
Sverige är ett spannmålsälskande land där bröd, frukostflingor, gröt och pasta är mat som så gott som alla har på bordet för dess smak och betydelse i vår matkultur. Trots det fortsätter vi ta bort fibrer, vitaminer och mineraler ur det spannmål vi äter vilket försämrar vår hälsa och skapar matsvinn. Om Sverige ska nå våra folkhälsopolitiska mål bör fullkorn få betydligt större utrymme i regeringens uppdrag och de mål som som ska tas fram.
Per Frank, Nordic Nutrition and Public Affairs Manager, Nestlé
Maria Sitell, Dietist och kommunikationschef, Brödinstitutet
Lovisa Martin Marais, Nutrition Manager, Lantmännen R&D
Dela
Fler nyheter i Arkiv och Hälsa
Ny studie nyanserar bilden av ultraprocessat: ”I många fall är det något bra”
Unga veganer fick en större andel av både energi och flera viktiga näringsämnen från så kallade ”ultraprocessade” livsmedel än unga med andra kosthållningar. Samtidigt hade de inte högre energiintag eller BMI och åt bland annat mer fiber och fleromättat fett, enligt en ny svensk studie.
– Processning i sig behöver inte vara dåligt, i många fall är det något bra, säger dietisten och forskaren Anna Turesson Wadell.
28 augusti
Gå med i nätverket idag!
Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.





