Hon vill göra hampan het: “Extremt klimatsmart gröda”

Hampa är en tålig och snabbväxande ört som har odlats för att framställa livsmedel, foder och medicin i tusentals år. Dessutom har denna mångsidiga gröda använts för att göra såväl rep som segel, och dominerade faktiskt textilindustrin innan bomull tog över i början på 1800-talet – vilket gjorde att hampan mer eller mindre glömdes bort.
Men nu är den på väg tillbaka och möjligheterna är enorma, enligt Clara Norell, vd och grundare av start-up bolaget Svensk Hampaindustri.
– Globalt blir hampan mer och mer populär och används både inom klädtillverkning och för livsmedelsproduktion. Även inom byggsektorn och plastindustrin finns en växande marknad för hampa, säger hon.

Hennes eget intresse för grödan startade för 20 år sedan när hon som snart färdigutbildad byggnadsingenjör skulle skriva sitt examensjobb inom social housing i Sydafrika, och där hampa användes som byggnadsmaterial.
Därefter har hon utbildat sig till certifierad hampakalkbyggare hos Franska Nationella hampakalkbyggskolan L’École National du Chanvre och Nordic Hemp Building School.
– Hampa är inte bara ett prisvärt och bra byggnadsmaterial, det är även extremt klimatsmart, säger Clara Norell och förklarar att om man odlar ett hektar hampa så absorberar det 20 ton koldioxid från atmosfären.
– Det är nästan fem gånger så mycket jämfört med om man hade odlat skog på samma areal. Och när man sedan bygger med hampa så fortsätter materialet att binda koldioxid – husen blir alltså kolsänkor.

För det svenska jordbruket kan hampa alltså vara en effektiv så kallad kolsänka som ger ett positivt klimatavtryck. Detta samtidigt som det är en tacksam gröda som kräver minimalt med bevattning och som odlas helt utan bekämpningsmedel.
Och för livsmedelsindustrin kan hampa vara en intressant utmanare till soja och andra grödor som behövs i det gröna proteinskiftet, då fröet är extremt näringsrikt och består av mellan 30 och 40 procent protein.

Dessutom innehåller det alla essentiella fettsyror och vid kallpressning av frön får man en olja med fin balans av omega 3, omega 6 och omega 9.
– Det finns alltså flera fraktioner och restströmmar att ta vara på. Dels kan man använda det skalade fröet precis som det är att sprinkla över en sallad eller ha i en mysli. Dels kan man pressa olja ur fröet och av den presskaka som sedan blir kvar kan man isolera och extrudera protein till köttanaloger eller ha den som bas i växtbaserade alternativ till olika mejeriprodukter.

Allt detta låter ju nästan för bra för att vara sant. Vad är haken?
– Att så många fortfarande tror att hampa är knark, säger Clara Norell och förklarar att den industrihampa som är godkänd för odling av Jordbruksverket inte har något som helst med droger att göra.
– Den vanligaste industrihampan som odlas här i Sverige heter Finola och har utvecklats för just det nordiska klimatet. Det är även den första industrihampan som godkändes av EU för livsmedelsproduktion.

Clara Norell hoppas nu få fler livsmedelsproducenter intresserade av hampa, där Svensk Hampaindustri kan fungera som länken mellan lantbruk och industrin.
– Vi säkrar upp odlingen och förädlar hampans frö som vi säljer business till business, sedan är det upp till drivna livsmedelsproducenter och matinnovatörer att stå för själva produktutvecklingen.

Svensk Hampaindustri är med i flera forskningssamarbeten, bland annat Vinnova-projektet “Från svinn till vinn” som du kan läsa mer om HÄR!