Hon vill lyfta svenska mervärden: ”Bästa sättet att konkurrera”

Svenskt jordbruk är världsledande när det gäller miljö, klimat, smittskydd och djurvälfärd och har förutsättningar att ta täten i en global omställning till en mer hållbar produktion.

– Problemet är den svaga lönsamheten och att företagen har svårt att omsätta alla dessa mervärden till konkurrensfördelar – trots att det finns en ökad efterfrågan på hållbart producerade livsmedel, säger Camilla Burman, som arbetar med den årliga uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin som Jordbruksverket presenterade nu i veckan.

Rapporten skulle kunna sammanfattas så här: Lönsamheten i livsmedelkedjan har försämrats i alla led men särskilt inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin. Företagen släpar efter när det gäller innovationer, och har svårt att utveckla produktegenskaper som det finns en hög betalningsvilja för på marknaden, vilket gör att förädlingsgraden stagnerar. Och den tillväxt som faktiskt sker beror alltså snarare på ökade volymer än genom ökade produktvärden.

Så livsmedelsstrategin har alltså hittills inte haft någon effekt?

– Det kommer vi inte att kunna se förrän om tre, fyra år. Vår rapport visar utvecklingen inom hela värdekedjan från 2011 och fram till 2018, och det är ju en viss eftersläpning i statistiken. 2018 var dessutom ett extremt tufft år med tanke på torkan. Därför kan man inte riktigt se effekterna av livsmedelsstrategin, som ju sjösattes först i början på 2017, säger Camilla Burman.

Men hon tycker att det är bekymmersamt om förädlingsgraden inte ökar eftersom många företag riskerar att fastna i ett produktsegment där priskonkurrensen är hård.

– Svenska producenter har svårt att möta priskonkurrens från länder som har ett lägre kostnadsläge och ofta betydligt lägre standarder vad gäller miljöpåverkan, klimatutsläpp och djurskydd än Sverige.

För att främja tillväxten krävs ökade satsningar på kunskap och kompetens samt mer forskning som kan bidra till att innovationskraften i livsmedelskedjan ökar. Det behövs även mer satsningar på förädling, produktutveckling, varumärkesbyggnad och marknadsföring som gör att företagen kan ta ut ett högre pris på marknaden och dra nytta av sina mervärden.

– Men det kan vara svårt att lyfta blicken och tänka strategisk när man har fullt upp med det dagliga arbetet. Man måste ha en god lönsamhet för att kunna investera i produktutveckling. Man tänker kanske inte alltid på vilken enorm betydelse det här med produktutveckling och varumärkesbyggande har för att utveckla lönsamheten på lite längre sikt.

Så vad kan företagen göra rent konkret?

– Det är avhängigt på var i kedjan man befinner sig och vilken typ av produktion man har, och det är verkligen inget quick fix. Men det finns ett antal frågor som alla kan ställa sig, bland annat: Hur kan jag marknadsföra min produkt på ett bättre sätt? Vad särskiljer den från allt annat på marknaden? Hur kan jag effektivisera min ekonomistyrning och vad har jag för affärsplan?

”Man kan alltid hoppas på att det åtminstone blir någon uppsida av coronakrisen.”

Camilla Burman övertygad om att livsmedelsföretag genom hela kedjan har allt att vinna på att samverka mer med andra: tillsammans kan man öka lönsamhet genom att bli bättre på att lyfta fram just alla mervärden.

– Konsumenterna blir alltmer medvetna om vikten av hållbar produktion i alla dess dimensioner. Mat som vi producerar på ett hållbart sätt och med våra höga standarder borde inte vara några ”lyxvaror” utan något man är beredd att betala för.

Tror du på någon positiv ”post-corona-effekt”?

– Man kan alltid hoppas på att det åtminstone blir någon uppsida av coronakrisen. Det här med smittskydd, antibiotikaresistens och försörjningsgrad är ju centrala frågor i den debatten och förhoppningsvis kan det komma bli ett lyft för den svenska livsmedelsproduktionen på sikt.