Ny rapport: Nötkreatur behövs i ett hållbart livsmedelssystem

Lantbruket i Sverige kan halvera sin klimatpåverkan genom att använda kvävesnåla och kolinlagrande odlingsmetoder. Det visar en ny rapport som sammanställt forskningsläget kring lantbrukets klimatpåverkan.

Svenskt lantbruks största möjlighet att minska de egna utsläppen av klimatskadliga växthusgaser är att anamma kvävesnåla och kolinlagrande odlingsmetoder, och att sträva efter ett lokalt kretslopp.

Det visar en sammanfattning av befintlig forskning som Ekologiska Lantbrukarna presenterar, med stöd från Jordbruksverket.

Kväve förs framförallt in i odlingssystemet via konstgödsel. Enligt FN:s jordbruksorgan FAO har den årliga nytillförseln av så kallat reaktivt kväve från lantbruk som odlar med konstgödsel ökat från tio miljoner ton 1950 till ungefär 110 miljoner ton i dag. Problemet med kraftig ökning av kväve är att det bidrar till ökade utsläpp av den enormt klimatskadliga växthusgasen lustgas, som har 300 gånger så stark uppvärmningseffekt jämfört med koldioxid.

– Vi kan inte fortsätta maximera skördestorlekarna på bekostnad av klimatet, det går att producera tillräckligt med mat ändå. Därför ser jag att svenskt lantbruks främsta uppdrag är att bli så kvävesnålt det bara går, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.

Lantbruket kan även bidra positivt till klimatet genom att lagra in mer kol i marken. Ett av de enklaste och snabbaste sätten är att odla mer vall.

– De flesta mjölkgårdar odlar vall men bland växtodlingsgårdar är det nästan bara ekogårdar som har det i växtföljden. Det är synd eftersom vall är den gröda som har störst möjlighet att lagra in kol, säger Sofia Sollén-Norrlin.

Rapporten visar också forskningens dubbla budskap när det gäller idisslarnas roll i klimatarbetet. Å ena sidan är det faktum att de rapar metan en av flera faktorer som driver klimatförändringarna och därför behöver det totala antalet kor minskas globalt. Å andra sidan är kor som betar gräs, baljväxter och vall helt avgörande för ett långsiktigt hållbart lantbruk.

– Tvärtom vad debatten säger så behövs det fler djur i ekologiska kretslopp och på rätt plats i livsmedelssystemet, säger Sofia Sollén-Norrlin.

 

Rapporten ”Lantbruket och klimatet – ett helhetsgrepp” har sammanställts av den fristående lantbrukskonsulten Peter Einarsson på uppdrag av Ekologiska Lantbrukarna, finansierat av Jordbruksverket inom ramen för Åtgärdsplan eko – en del av livsmedelsstrategins handlingsplan.

 

Dela

Fler nyheter i Hållbarhet och Primärproduktion

Räkfisket tappar MSC-märkningen: “Det är komplext”

Från och med den 25 april är räkfisket i Skagerak, Kattegatt och Norskarännan suspenderat från MSC. Det innebär att det inte längre kommer att vara möjligt att köpa färska MSC-certifierade räkor i Sverige.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.