Nya NNR i blåsväder: ”Saknas vetenskaplig stringens”

Just nu pågår uppdateringen av de Nordiska näringsrekommendationerna, vilka i sin tur ligger till grund för nationella kostråd och riktlinjer. Här beskrivs de matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt.
I den nya upplagan, NNR2022 som utkommer i juni, tas hänsyn till fler aspekter än bara hälsan. Matvanorna sätts i ett sammanhang där det som är bra för miljön och för ett hållbart för samhället också vägs in – ett uppdrag som kommer från Nordiska ministerrådet.
– Vi har globala hållbarhetsmål att förhålla oss till där alla aktörer måste ställa om för att vi ska klarar planetens gränser. Det är i valet av livsmedel som man kan göra skillnad för både hälsa och miljö, säger Hanna Eneroth, nutritionist på risk- och nyttovärderingsavdelningen på Livsmedelsverket.

Hanna Eneroth, SLV.

Men från flera håll har kritiska röster höjts, inte minst en farhåga att klimatambitionerna överordnas hälsoaspekterna.
I en debattartikel i Aftonbladet utrycker LRF:s ordförande Palle Borgström en oro för att NNR ”är på väg att bli det största folkhälsoexperimentet i modern tid”, då utgångspunkten verkar vara en uppfattning att animaliska livsmedel är ohälsosamma och miljöovänliga medan vegetabiliska livsmedel tvärtom är hälsosamma och bättre för miljön.
– Det är ett alldeles för onyanserat sätt att betrakta livsmedelsproduktion och riskerar även att utsätta stora delar av befolkningen för allvarlig energi- och näringsbrist. Det tar heller inte hänsyn till vilken mat som är lämplig att producera i nordiska länder, säger Palle Borgström och kräver att regeringen skyndsamt stoppar och gör om NNR-arbetet.

Palle Borgström, LRF. Foto: Anders Deros

Livsmedelsverket har å sin sida försökt lugna ned debatten och menar att det hela handlar om ett missförstånd. ”NNR är inte är samma sak som de svenska kostråden utan den vetenskapliga grunden för dem”, skriver myndighetens generaldirektör Annica Sohlström i en debattartikel i Land lantbruk.

Annica Sohlström, SLV.

Isabel Moretti, vd på Svenskt Kött, tillhör dem som är skeptiska till nya NNR. Hon tycker att den självklara utgångspunkten borde vara hur vi ska äta för att må bra – inte hur vi ska äta för hur man tror att vi kan minska klimatpåverkan.
– I de kapitel som rör olika näringsämnen är det tydligt att animaliska livsmedel och framför allt köttet är en del av hälsosam kost. Men detta hänger sedan inte alls ihop med de kapitel som rör klimat där köttet i stället pekas ut som största boven.

Isabel Moretti, Svenskt Kött.

I Livsmedelsverkets nuvarande kostråd ligger rekommendationen på rött kött på 500 gram i veckan. Enligt Svenskt Kött finns det starka indikationer på att detta nu kommer att sänkas ytterligare av framför allt klimatskäl.
– Om NNR vill beröra hållbarhet bör man ta hänsyn till flera aspekter av hållbarhet, som biologisk mångfald, användning av växtskyddsmedel, vattenåtgång och så vidare. Annars flyttar byter vi bara ut ett miljöproblem till ett annat, säger Isabel Moretti.
Hon tar även upp frågan om biotillgänglighet, där studier visar att det är svårt att tillgodogöra sig bland annat järn och zink från vegoprodukter.
– Man blundar för att köttet är ett näringspackat livsmedel och tror att vi kan ersätta det med piller. Kostråden måste vara baserade på fakta och forskning – inte på ideologier kring hur vi ska göra det gröna skiftet.