Så kan skolmaten maxa den svenska matproduktionen

Berätta, vad handlar det här om?
– Det är utbildning där vi varvar digitala och fysiska träffar kring hållbart strategiskt ledarskap, vi vänder oss till ledningsgrupper i offentliga måltidsverksamheter i hela Sverige. En del av metodiken är en ”transformationskarta” för att få till mer hållbar mat på menyerna. Man kan säga att det är en slags avknoppning från måltidskonceptet Diet for a Green Planet, som går ut på att bygga ett hållbart livsmedelssystem från jord till bord.

Hur kan man öka den lokala livsmedelsproduktionen med hjälp av offentliga måltider?
– Genom att handla och aktivt fråga efter svenskt och ekologiskt ur det ordinarie sortimentet från grossisten – att man helt enkelt konverterar import mot inhemskt. Man kan till exempel byta ut det importerade riset mot svenska spannmål som havreris, matvete och korngryn, och man kan få tag på väldigt mycket bra svenskodlade baljväxter och rotsaker. Det gör att man får mycket smak och näring för pengarna samtidigt som det blir både billigare och mer klimatsmart.

Hur mycket svenskt har ni på menyn i Södertälje?
– 66 procent av allt vi köper är svenskt och det är en väldigt hög andel. Att vi inte kommer upp ännu högre har med både bristen och priset på frukt och grönt att göra, det är svårt för svenska producenter att konkurrera med betydligt billigare produkter från kontinenten på ett offentligt anbud.

Vilken är den största utmaningen med att servera mer hållbara offentliga måltider?
– I skolan är det en utmaning att få med sig pedagogerna. Det blir ju inte vanlig husmanskost som serveras utan mer nytänkande rätter som lasagne på höna, biffar av braxenfärs och gryta på gula linser. För att lyckas är det viktigt att alla beslut är tagna uppifrån och att man sedan skapar en samsyn genom att förklara vad man håller på med och varför.