Så vill branschen kapa kostnaderna för regelkrångel

Krångliga regelverk försämrar konkurrenskraften och fördyrar maten. Det menar Svensk Dagligvaruhandel, som vill att företagens regelkostnader ska minska med minst 25 procent. i linje med EU:s konkurrenskraftskompass.
Förslaget presenteras för att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft i Sverige och överlämnas inför riksdagsvalet 2026.
– Konkurrenskraft i dagligvaruhandeln handlar i grunden om att kunna erbjuda bra priser, ett kvalitativt sortiment och tillgänglighet i hela landet. När kostnaderna ökar eller regelverken blir onödigt komplexa slår det direkt mot konsumenterna, säger Andreas Strömberg, näringspolitisk chef på Svensk Dagligvaruhandel.
Enligt Tillväxtverket beräknas näringslivets regelkostnader uppgå till 389 miljarder kronor 2025. Det är mer än hela dagligvaruhandelns försäljning under förra året. Samtidigt möter dagligvarubranschen stora krav på investeringar i klimatomställning, digitalisering och beredskap.
– Lönsamheten i hela svenska livsmedelskedjan har försvagats under flera år och branschen har små marginaler jämfört med övriga näringslivet. För att kunna fortsätta bidra till jobb, tillväxt och en trygg livsmedelsförsörjning behövs bättre förutsättningar för lönsamhet och investeringar.

Branschen föreslår att:

• Minska företagens regelkostnader med minst 25 procent, i linje med EU:s konkurrenskraftskompass. Syftet är att frigöra resurser till investeringar, innovation och fler jobb.
• Göra den sänkta arbetsgivaravgiften för unga (19–23 år) permanent för att stärka återväxten i svensk ekonomi och dagligvarubranschen.
• Inrätta en ”Livsmedelskedjans effektiviseringskommission” för att granska betungande regler, skatter och avgifter i livsmedelskedjan – och föreslå effektiviseringar som sänker företagens kostnader.
• Permanenta Implementeringsrådet och säkerställ en strikt tolkning av EU-regler, så att Sverige undviker överimplementering som ökar kostnader och försvagar konkurrenskraften.
• Sänk kostnaderna för tillsyn och gör den mer rättvis och likvärdig.
• Förenkla etablering av nya livsmedelsbutiker för att stärka konkurrensen och tillgängligheten.

Förslagen om konkurrenskraft är det tredje området som Svensk Dagligvaruhandel presenterar inför valet 2026. Tidigare har branschen lämnat förslag inom folkhälsa och beredskap. Under våren presenteras även initiativ inom klimatomställning i livsmedelskedjan. Syftet är att tydliggöra dagligvaruhandelns roll som samhällsbärande funktion och att bidra med konkreta reformförslag inför nästa mandatperiod.