Ministern på besök i verkligheten: “Krisen är en möjlighet för branschen”

Att Anna-Carmen Sätherberg alls blev politiker för drygt 20 år sedan beror på lika delar lokalpatriotism och ilska. Hon arbetade på Country club i Åre när hon fick höra att allmännyttan skulle säljas ut – en katastrof för alla unga människor inom besöksnäringen.
– Det där med att bli förbannad har alltid varit en viktig drivkraft för mig, säger den för detta bartendern och servitrisen som lyckades kryssa sig in i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna, och därifrån sedan vidare till riksdagen.

Landsbygdsminister har hon varit sedan slutet av november, en turbulent tid som hon sammanfattar så här:
– Först var det pandemin, sedan dyra insatsvaror, sedan blev det krig och därefter ännu dyrare insatsvaror och prisrally. Det har verkligen varit åka av!

Fördelen, om man nu kan uttrycka sig så mitt i pågående kris, är att livsmedel och de areella näringarna hamnat mitt i strålkastarljuset.

– Alla talar om mat och inser vikten av en inhemsk livsmedelsproduktion och robust livsmedelskedja. Det gäller att hålla i detta nu och se det som en möjlighet, säger Anna-Caren Sätherberg, som under de senaste månaderna rest kors och tvärs över hela landet för att bilda sig en uppfattning om hur den svenska livsmedelskedjan mår. Hon bland annat besökt en proteinfabrik i Bjuv, en algodling i Grebbestad och en lanthandel i Ånge.

Just den här dagen, när Dagligvarunytt får hänga med, besöker hon en av Sveriges största köttleverantörer, Nybergs Deli i Jordbro, där vd Joakim Inaeus berättar om målet att spränga miljardvallen till år 2024.

Anna-Caren Sätherberg tillsammans med Joakim Inaeus, vd på Nybergs Deli.

– Oavsett vegotrenden kommer folk alltid att vilja äta kött. Vår största utmaning just nu är att få tag på tillräckligt med svensk råvara och att få igenom prishöjningarna till dagligvaruhandeln, säger han under rundvisningen medan ministern lyssnar uppmärksamt och ställer frågor om allt från hur skiften ser ut till hur man arbetar med hållbarhet.

När vi senare sätter oss ned och tar en kopp kaffe framhåller Anna-Caren Sätherberg hur imponerad hon blivit under sin Sverigeresa, av alla goda idéer och innovationer inom hela värdekedjan.

Prisökningarna är en stor utmaning just nu. Vad gör du som ansvarig minister?
– Vi för en löpande dialog med hela branschen och jobbar hårt för att hitta de mesta träffsäkra åtgärderna. Framför allt är det primärproduktionen som drabbats på grund av dyrare insatsvaror, därför är det där vi sätter in vårt stöd. Vi vill inte se fler nedlagda jordbruk i en tid när vi tvärtom behöver stärka vår livsmedelsförsörjning, säger Anna-Caren Sätherberg och nämner det stödpaket på över 3 miljarder kronor som presenterades i vårbudgeten, med riktat stöd till särskilt utsatta sektorer liksom en skattereduktion på diesel för jord-, skogs- och vattenbruk.

– Att maten sedan måste kosta mer i butiken, det är bara naturligt för att producenterna ska kunna få bättre betalt.

Det är dyrt att producera mat i Sverige. Vad vill du göra för att svensk livsmedelsproduktion ska bli mer konkurrensmässig?
– Att öka lönsamheten är superviktigt. Men att arbetskraften är dyrare i Sverige kan vi inte tumma på och inte kvaliteten. Vi har bestämt oss för att ha ett starkt djurskydd, vilket kostar mer samtidigt som det är en viktig del av konkurrenskraften. Det vi kan göra är att förenkla att det regeltunga, som olika tillståndsprocesser. Vi vill ha mer produktion och mindre administration.

Målen med den nationella livsmedelsstrategin är ju att öka den svenska livsmedelsproduktionen men den har tvärtom minskat år efter år. Hur ska du vända detta?
– Sedan strategin antogs 2017 har vi inte haft något ”normalt år”. Först var det torkan 2018, sedan kom pandemin och nu har vi ett krig som pågår i vårt närområde. Samtidigt upplever jag att svensk mat verkligen har vind i seglen just nu, att svenska varor är mer med efterfrågade och att vi i Sverige äter mera svenskt. Nu gäller det att fortsätta att stimulera hela produktionskedjan och att få svenska folket att handla ännu mer svenskt. Och där har dagligvaruhandeln en viktig roll att fylla genom att lyfta fram den svenska maten i butiken.

Axfood föreslog nyligen att momsen på hållbar mat skulle sänkas för att stimulera försäljningen. Din kommentar?
– I det här läget är det många förslag som kommer upp på bordet men det gäller att göra rätt saker. Och att sänka matmomsen på viss sorts mat är inte ett av dem, säger Anna-Caren Sätherberg och fortsätter:

– Däremot behöver vi öka den ekologiska produktionen och det ingår i livsmedelsstrategin. Regeringen gör vad vi kan för att stimulera den ekologiska produktionen men sedan är det upp till kunderna att välja.

Att Sverige trots alla satsningar bara har en försörjningsgrad av livsmedel på 50 procent är inget som oroar henne.

– Vi har inte någon brist på livsmedel i Sverige, vi är tvärtom nettoexportör av exempelvis spannmål, men vi kommer alltid att behöva internationell handel. Däremot kanske vi inte måste fortsätta att skicka varor utomlands för förädling utan låta den delen vara kvar här hemma. Vi behöver bygga in lite mer robusthet i systemet för att inte vara så sårbara, säger Anna-Caren Sätherberg.

Och detta för oss osökt in på frågan om krisberedskap. Just nu genomförs den största satsningen i modern tid på civila försvaret samtidigt som den svenska livsmedelsberedskapen utreds och ska byggas upp i bred samverkan mellan myndigheter och näringsliv, Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och LRF.

– Vi har ju monterat ned alla lager och det kommer att ta tid att bygga upp igen. I utredningsuppdraget ligger även frågan om hur incitamenten för att bygga upp lagren ska se ut, säger Anna-Caren Sätherberg.

Och om det blir nya beredskapslager om några år så kommer de knappast att se ut som de gamla statliga jättelagren.

­ – Nej, men jag tror att vi kommer att behöva lager av vissa kritiska insatsvaror. Vi behöver även minska vårt beroende av fossila bränslen och där genomför regeringen just nu en stor satsning på att stimulera satsningar på produktion av biogas.

Hon förklarar att just fler gröna jobb och ökad livsmedelsproduktion är några av de områden som regeringen uttalat satsar på mellan 2023 och 2027, som en del av EU:s framtida jordbrukspolitik.

– Vi har en strategisk plan som omfattar drygt 64 miljarder kronor, alltså väldigt mycket pengar, som satsas på utvecklingen av Sveriges landsbygd, säger Anna-Caren Sätherberg och fortsätter:

– Jag har en stark tro landsbygden. Det är här som den nya gröna industriella revolutionen händer, där råvaran alltmer förädlas på plats.

Att en landsbygdsminister brinner för landsbygdsfrågor är kanske inte så konstigt, särskilt inte med tanke på hennes bakgrund: född i Östersund och bosatt i Åre – även om hon just nu snittar på att vara hemma max var tredje helg.

– Jag uppskattar verkligen att vara nära naturen och jag älskar att åka skidor. Det här med att vara minister har definitivt inte varit bra för min skidåkning, säger hon och skrattar.

Det är val i september. Sitter du kvar som landsbygdsminister efter det?
– Det hoppas jag. Men det är det så klart väljarna och statsministern som avgör.

ANNA-CAREN SÄTHERBERG OM…
…sin matfilosofi. ”Min exman var kock och mina söner har växt upp till fantastiska matlagare så jag har själv knappt behövt laga mat. Här i Stockholm blir det lätt så att jag plockar upp en liten matlåda runt hörnet. Sedan älskar jag verkligen korv. Ett tunnbröd, lite skivad tomat och en god korv så är man hemma.”

…sina laster. ”Det är tre år sedan jag slutade snusa men jag saknar det fortfarande varje dag. Nikotintuggummi tar bort det värsta suget men det är verkligen inte samma sak.”

…att vara minister. ”Jag har aldrig jobbat så här mycket tidigare i mitt liv – och då är ändå restaurangbranschen väldigt intensiv – det är verkligen 24:7. Men jag har samtidigt god nytta av min servicebakgrund. Jag är van vid att hitta lösningar och att aldrig säga aldrig.”