Krisen gör konsumenten medveten om matens värde

Ukrainakrisen förstärker en redan pågående trend med ökade priser på bränsle och el, vilket kommer att få konsekvenser för dagligvaruhandeln på flera olika sätt.
Något som redan märks är de ökade livsmedelspriserna.
– Livsmedelsbranschen är speciell. Här använder man både bränsle i framställning av jordbruksprodukter och elektricitet i förädling. När priserna på detta går upp så påverkar det livsmedelsproduktionen och transporterna och slår mot produktionen i fabriken och mot butiken där varan säljs, säger Joakim Wirén, detaljhandelsanalytiker på HUI Research, till tidningen Dagligvarunytt.

Ulf Johansson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, poängterar att vi inte är på väg mot en lågkonjunktur, utan att det rör sig om ett ekonomiskt läge där människor får mindre pengar kvar i plånboken – och därmed behöver prioritera.
– Livsmedel har då den stora fördelen att det är något helt nödvändigt. Men vi kanske kommer köpa mindre hel- och halvfabrikat och laga mer mat hemma i stället för att gå på restaurang.
Han tror även att fler konsumenter nu blir mer medvetna om inte bara priset utan även värdet på maten – något som gynnar hela den svenska livsmedelssektorn.
– Folk har vaknat upp och insett att om vi inte har egen livsmedelsproduktion så står vi oss väldigt illa vid kriser av olika slag – och att det faktiskt är de egna inköpsvanorna som är med och påverkar detta. Sverige har en stark och medveten medelklass som har råd att inte bara köpa det allra billigaste.

En annan fråga är vad som händer med klimatdebatten.
– Det blir nästan som en lyxpryl i sammanhanget. Jag tror inte att klimatet kommer att finnas i så många konsumenters medvetenhet, även om det är ett lika stort hot så känns det inte lika påtagligt akut som ett krig – och vi har ofta svårt att hålla två saker i huvudet samtidigt, säger Ulf Johansson.