Valet 2022: MP vill göra Sverige självförsörjande på energi och gödsel

SVENSK LIVSMEDELSPRODUKTION
Är det en prioriterad fråga för er att öka den?
– Ja, svensk livsmedelsproduktion, såväl primärproduktion som livsmedelsförädling, måste stärkas i hela landet. Vi vill säkra en högre självförsörjningsgrad och klimatomställning, särskilt med inriktning på fler mjölkgårdar, ekolantbruk och även småbrukare där mervärden för den biologiska mångfalden är som störst.

KOSTNADSÖKNINGAR
Det skakiga omvärldsläget har skapat stora kostnadsökningar för hela livsmedelskedjan och regeringen har aviserat extra pengar för att kompensera jordbruk (och fiske) med totalt 3,2 miljarder kronor. Räcker detta?
– Nej, de stigande priserna på drivmedel och insatsmedel visar hur sårbart fossilberoendet gör lantbruket och livsmedelsbranschen. Vi vill satsa kraftfullt på miljö- och energiomställningen i jordbruket och sänka skatten för alla lantbrukare genom ett jordbruksavdrag.

FÖRSÖRJNINGSGRAD
Sverige har i dag en femtioprocentig försörjningsgrad vad gäller livsmedel. Är det en rimlig nivå?
– Nej, vi vill införa ett nationellt mål för självförsörjningsgrad om 80 procent. Vi ser också att svenskt jordbruk måste bli mer självförsörjande på olika insatsmedel. Importberoendet av fossil energi, foder, konstgödsel, bekämpningsmedel, maskiner och arbetskraft gör svenskt lantbruk mycket sårbart. Det är särskilt viktigt att bli självförsörjande på energi och gödsel för att slippa import från Ryssland.

SVENSK LIVSMEDELSEXPORT
Är det en prioriterad fråga för er att öka den?
– Ja, Sverige behöver nå en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Det stärker vår beredskap och minskar beroendet av import från andra länder. Det finns starka kopplingar mellan en framgångsrik export och en stark hemmamarknad. På så vis kan en ökad export också bidra till att stärka den inhemska marknaden. Inriktningen mot export måste kompletteras med ökad försäljning i Sverige.

ADMINISTRATION
”Regelkrångel” är något som ofta möter kritik samtidigt som regelverk samtidigt är nödvändigt. Ser ni möjligheter att göra förenklingar?
– Ja, mer samordnad kontroll och system för digital veterinärkontroll vid småskaliga slakterier och som service till lantbruket kan förbättra djurhållningen och hålla nere kostnader. Det är viktigt att tillsynen fungerar bra och att kommuner och länsstyrelser har bra dialog, god framförhållning och skapar utrymme för ett förbättringsarbete ihop med lantbrukaren. Vi vill behålla miljöbalkens krav för de stora gårdarna för att fortsätta undvika eller minimera miljöpåverkan från de största gris- och fjäderfägårdarna.

FÖRETAGANDE
Är det prioriterat att, genom olika åtgärder och satsningar, underlätta generationsväxlingar och företagande generellt inom det svenska jordbruket?
– Ja, vi vill byta subventioner av fossil energi till generella jordbrukaravdrag. Vi vill stärka satsningarna på unga lantbrukare och förbättra de sociala villkoren.  I Finland får alla djurbönder med mer än tio djurenheter en månads semester med avbytare varje år. Det har ökat intresset för unga att satsa på yrket. Vi vill även se statliga lånegarantier till investeringar för unga lantbrukare.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Görs det tillräckligt mycket för att säkra framtidens kompetens och medarbetare inom livsmedelssektorn?
– Nej, vi vill förbättra utbildningen på gymnasienivå så att fler får ett intresse tidigt. Vi föreslår även att systemet för inkomststöd ändras så att småskaliga lantbruk får högre ersättning. Det kan möjliggöra för fler att börja i mindre skala. Det behövs statliga lånegarantier till investeringar för unga lantbrukare och modeller för generationsväxling och ägarbyte på gårdarna.

Fotnot. Frågorna har mejlats till varje riksdagsparti och besvarats skriftligt. Bild från Miljöpartiet.