Ökade matpriser under luppen: ”Få aktörer är en riskfaktor”

När riksbankschefen Erik Thedéen uppmanar svenska folket att välja att handla lågpris – då har debatten om skenande matpriser gått ganska långt.
Det är i en intervju med Svenska Dagbladet som riksbankschefen uppmanar dagligvarukunder att inte acceptera höga matpriser utan handla hos dem som erbjuder lägre priser – detta för att hjälpa till att dämpa inflationen.
– Då får vi ju en process i till exempel livsmedelshandeln som kommer dämpa de där smör- eller semmelpriserna, säger han till tidningen.

Att matpriserna driver inflationen är ett faktum som även fått Konkurrensverket att dra åt sig öronen. Särskilt som prisökningarna i Sverige stiger mer än i övriga nordiska länder.
I Sverige dominerar några få stora kedjor dagligvaruhandeln, en så kallad oligopolmarknad, vilket ökar risken för att priserna hålls uppe.
– Vi som konkurrensvårdande myndighet är alltid oroliga om det är en marknad med få aktörer och vi ser att priserna stiger. Vi vill se en marknad med många aktörer så att det finns möjlighet för konsumenten att byta företag om någon aktör höjer priset, säger Martin Bäckström, enhetschef på Konkurrensverket, i en intervju med Morgonstudion.

Inflationen påverkar som bekant alla led i livsmedelskedjan men nu vill myndigheten ta reda på hur fördelningen av kostnader ser ut i de olika leden i livsmedelskedjan.
– Vi har gett forskare i uppdrag att titta på var kostnaderna har tagits ut i livsmedelskedjan, och om det har det rullats över på konsumenterna i högre grad än vad som varit rimligt, säger Martin Bäckström.

När matpriserna diskuterades under Livsmedel i fokus trendseminarium Trendkoll i förra veckan var slutsatsen från samtliga aktörer i kedjan att matpriserna ut till konsument kommer att fortsätta att öka ett tag till, då egentligen ingen aktör kunnat kompensera sig för sina egna kostnadsökningar.
– 2023 blir ett tufft år, sade Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal, som menade att det är synd om svenska livsmedelsproducenter som är klämda mellan olika parter ”och varken kan påverka råvarupriserna eller en svensk bottenlös krona samtidigt som man har förhandlingsproblematik med svensk dagligvaruhandel”.

Men inte heller handeln har tagit ut full kostnadstäckning, enligt Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel:
– Det har blivit dyrare att driva butik med ökade kostnader för både inköp av varor, energi och transporter. Det utmanar marginalerna i en redan lågmarginalbransch, sade hon under Trendkoll.