Forskare kartlägger hur krisen påverkar skollunchen

Det var i höstas, i samband med rapporter från skolor på olika håll i landet om högre åtgång på mat, som forskarna Cecilia Olsson och Maria Waling, båda verksamma vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap i Umeå, fick idén om att undersöka fenomenet vetenskapligt.
– Med studien vill vi dels kunna ge en bild av den nuvarande situationen. Vi tror att det finns en variation mellan skolorna, och med hjälp av enkätresultaten hoppas vi kunna förklara vad de variationerna beror på. Socioekonomiska förhållanden i området där skolan ligger är ett exempel på faktorer vi kommer att titta närmare på, säger Cecilia Olsson i en intervju med branschtidningen Förenade Måltider.

Första steget var att ta fram en enkät riktad till kökschefer, kockar eller personer med motsvarande befattningar och arbetsledaransvar i landets omkring 4 500 grundskolor – från förskoleklass till och med årskurs nio.
– Vår utgångspunkt är att de som finns och jobbar ute i köken har en god uppfattning om hur utvecklingen sett ut under det gångna året. Det är deras bedömningar och uppskattningar av läget vi vill kartlägga, snarare än exakta siffror.
Hittills har omkring 600 svar kommit in på enkäten, som utöver att frågor om åtgången på mat även omfattar frågor bland annat kring menyjusteringar och hur den försämrade ekonomiska situationen generellt påverkat möjligheterna att leva upp till skollagens krav på näringsriktig skollunch.
– Vi hoppas att studien ska kunna bidra till en nyansering och bättre förståelse för situationen, och ju fler enkätsvar vi får in desto större blir tillförlitligheten.
Den 30 juni är sista svarsdag för enkäten och tidigt i höst räknar forskarna med att kunna presentera preliminära resultat.
– Det känns viktigt att inte vänta längre än så, inte minst med tanke på hur omdiskuterade de här frågorna varit i media och inom politiken under våren, säger Cecilia Olsson till Förenade Måltider.