Pedagogisk matmodell fyller 50 år

I år är det 50 år sedan Tallriksmodellen först presenterades, i tidningen Vår näring.
– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin, som var den som tog fram modellen (och som då hette Andersson i efternamn).
Ambitionen var att föra näringsläran närmare konsumenten genom en enkel och visuell symbol som visade hur en väl sammansatt måltid kan se ut.
Modellen delar in tallriken i tre delar: kött, fisk, ägg och baljväxter; potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär.
Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta Tallriksmodellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.
I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har Tallriksmodellen uppdaterats. Från början var tallriken indelad i tre lika delar, men i slutet av 1970-talet anpassades den efter dåtidens råd om ett ökat kolhydratintag. Senare, när stillasittande och viktökning blev vanligare, blev resultatet blev två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken består av grönsaker, för dem med lägre energibehov.
I dag ser Britt-Marie Dahlin Tallriksmodellen som minst lika aktuell som när den skapades. Och lyfter vikten av att vi alla borde äta mer i linje med svenska mattraditioner, eftersom våra förfäder skapade dessa utifrån det som gick att producera inom landet och som täckte vårt näringsbehov.
– Det skulle gynna både folkhälsan, självförsörjningsgraden och ett mer hållbart livsmedelssystem, säger hon.

FOTO: Pressbild från Livsmedelsverket