Internationellt samarbete kring livsmedel belönas med fredspriset

FN fyller i år 75 år och FN:s livsmedelsprogram har funnits med som förhandsfavorit till Nobels fredspris i många år.

– Vi hoppas först och främst att alla människor på jordklotet i och med det här priset blir medvetna om att det faktisk finns stora svältande befolkningsgrupper i världen. Priset är även en stark uppmaning till världens länder att stötta FN:s livsmedelsprogram finansiellt, sa Berit Reiss-Andersen, den norska Nobelkommitténs ordförande, i samband med att priset offentliggjordes vid lunchtid i dag fredag.

Att motverka svält är viktigt för att öka stabiliteten i världen, liksom att stärka det multilaterala samarbetet kring frågan. Under de senaste åren har utvecklingen nämligen gått åt helt fel håll. Under 2019 var så många som 135 miljoner människor drabbade av akut svält – den högsta siffran på många år.

Kopplingen mellan hunger och konflikter är något som Per Frankelius, docent och processledare för Agtech 2030 vid Linköpings universitet, forskat kring. Han skrev nyligen en uppmärksammad artikel i the Lancet kring just kopplingen mellan livsmedel och stabilitet i världen.

– Där lyfte jag även fram innovationernas oerhört viktiga roll och det är en aspekt som FN inte fokuserat särskilt mycket på i sitt arbete.

Han tycker att det är bra att Nobels fredskommitté på det här syftet lyfter vikten av att utrota hunger för världsfreden men trycker även på hållbarhetsutmaningarnas betydelse i sammanhanget.

– Världen talar med kluvna tungor. I ett sammanhang är det klimatet som är viktigt, i ett annat handlar det om biologisk mångfald. Och så finns det de som talar om behovet av tillräckligt mycket matproduktion, vilket faktiskt ytterligare ett nobelpris gör i år, säger Per Frankelius som gläds över att nobelpriset i kemi i år gick till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för gensaxen.

– Men det är tyvärr få som tar ansvar för flera mål samtidigt och det som krävs är ett helhetsperspektiv.