Nya kostråden: Liten effekt på produktion och beredskap

I december fick Livsmedelsverket ett tilläggsuppdrag från regeringen att göra en fördjupad analys av hur de nya kostråden inte bara påverkar folkhälsan och klimatet utan även den svenska livsmedelsproduktionen och beredskapen. Framför allt vad gäller konsumtionen av kött, där myndigheten vill gå från en tidigare rekommendation på max 500 gram rött kött i veckan till max 350 gram rött kött i veckan.
När de nya kostråden presenterades häromdagen ligger rekommendationen om denna lägre köttkonsumtion kvar.
– Enligt vår analys har en minskad köttkonsumtion positiv påverkan på folkhälsan, det finns en stark vetenskaplig grund för det. Däremot bedöms påverkan på den svenska livsmedelsproduktionen bli förhållandevis liten. Vår erfarenhet är nämligen att enbart kostråd inte har så stor påverkan på matvanorna, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist och projektledare på myndigheten.

Hur menar du då?
– Vi skulle verkligen önska att det var fler som följer kostråden med tanke på den stora effekten det skulle ha för folkhälsan, men hittills har det inte blivit så. Det behövs fler åtgärder, vid sidan av kostråd, som gör underlättar för människor att äta hälsosamt.
Enligt uppdraget skulle Livsmedelsverket analysera hur kostrådet om rött kött och chark påverkar den svenska livsmedelsproduktionen och beredskapen om ytterligare 5 respektive 30 procent av befolkningen äter enligt de nya kostråden.
– Enligt de matvaneundersökningar som gjorts är det redan 30 procent av befolkningen som äter upp till 350 gram rött kött i veckan. Vi har därför räknat på om ytterligare 5 eller 30 procent fler skulle äta på det viset, och kommit fram till att 5 procent är mest troligt, säger Åsa Brugård Konde och förklarar att även en sådan relativt liten minskning kan få positiv effekt på folkhälsan.
Och hur påverkar det den svenska köttproduktionen?
– I dag importeras nästan hälften av allt nötkött vi äter. Om man i högre utsträckning väljer svenskt kött kan produktionen av svenskt kött snarare öka, även om den totala köttkonsumtionen minskar, säger Åsa Brugård Konde och menar att det finns andra och betydligt bättre sätt att påverka den svenska livmedesproduktionen än genom kostråd.
– Men det ligger utanför Livsmedelsverkets uppdrag.
I de nya kostråden står det att mängden 350 gram är den ”ätklara” vikten, vilket motsvarar mellan 400 och 500 gram före tillagning.
– Det var ett av de inspel som vi fick från branschen under remissrundan i höstas och som vi tyckte var bra att förtydliga i kostråden.
Har ni fått någon återkoppling på de nya kostråden från landsbygdsministern?
– Nej, inte vad jag har hört i alla fall, men han är ju pappaledig just nu.
Vad hoppas du på framåt?
– Att det inte är så mycket fokus på köttet. Våra kostråd handlar om så mycket mer, framför allt om vikten av att äta mer grönsaker, baljväxter och fullkorn för hälsans skull, och mindre av läsk, sötsaker och snacks.

Isabel Moretti, vd på Svenskt Kött, tycker att det är bra att Livsmedelsverket lyfter fram fördelarna med den svenska maten i sina nya kostråd, och att man är tydliga med att kött är näringsrikt och någonting man gärna kan äta.
– Men nivån har vi fortsatt ett frågetecken kring eftersom olika grupper behöver köttet olika mycket.
Hon hoppas att myndigheten i sina kommande riktlinjer kring måltider i skolan bekräftar att det faktiskt fortsatt är ett problem utbredd järnbrist bland inte minst unga tjejer.
– Den enda arenan där kostråden blir skarpa och direkt styrande är i skolköken och där vet vi att vi i dag har nästan 90 procent svenskt kött. Att minska nivån från 500 gram till 350 gram innebär 40 procent ned, så det är klart att det kan få effekt, tror Isabel Moretti.