Nya riktlinjer för maten i skolan: ”Stort intresse”

Nationella riktlinjer för måltider i skolan tar ett helhetsgrepp om skolmåltiderna och ska vara ett stöd för dem som leder skolor och måltidsverksamheter, så att de tillsammans kan skapa de bästa förutsättningarna för elevernas hälsa och studieresultat.
Senaste uppdateringen var 2018; nu är det dags igen.
– Det vi trycker särskilt på är stödet till trivsamma måltider, en lugn och trevlig måltidsmiljö och att man involverar elever i det arbetet, säger Emelie Elin på Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Det handlar om att förbättra förutsättningarna för att eleverna ska äta skollunchen.
– Vi vet att var tredje högstadieelev hoppar över skollunchen och att den största anledningen till det är att miljön uppfattas som stressig, stökig och otrygg. Därför framhåller vi behovet av ökat samarbete mellan skola och måltidsorganisationen.

Emelie Elin på Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Vad gäller då kring det som varit så hett omdiskuterat i livsmedelsbranschen, nämligen detta med kött och chark?
Emelie Elin förklarar att man utgår från Nordiska näringsrekommendationer, NNR. Tidigare låg rekommendationen på max 500 gram rött kött per vecka (tillagad vikt) men efter den senaste uppdateringen av NNR landade den i stället på 350 gram. I siffran ingår både nöt, gris och charkprodukter.
Enligt Livsmedelsverket beräkningsmodell ska skolluncherna svara för ungefär en tredjedel av den konsumtionen, vilket innebär 125 gram rött kött per elev i veckan.
Innebär det alltså ungefär en köttmåltid per vecka?
– Exakt hur man fördelar köttmängden över tid är flexibelt, där man exempelvis kan fördela 500 gram rött per elev hur man vill över fyra veckor.

I riktlinjerna lyfts även fördelen med att servera hybridprodukter i skolrestaurangen, inte minst för att få skjuts av den så kallade köttfaktorn när det gäller att tillgodogöra sig järnet i maten.
Man rekommenderar även att servera baljväxter varje dag, men poängterar att dessa med fördel kan blötläggas och groddas innan tillagning, för att öka biotillgängligheten av järn och andra näringsämnen.
En tredjedel av alla tjejer och unga kvinnor har järnbrist i dag. Vore det inte bättre att servera mer rött kött i skolan?
– Det finns många livsmedel som bidrar med järn förutom kött. Och det viktigaste för de här tjejerna är att de äter riktigt mat. Vi vet att många får en stor del av sitt energibehov via godis och läsk och där finns inget järn alls. Det är inte en konsekvens av skollunchen att så många tjejer och unga kvinnor har järnbrist i dag, säger Emelie Elin.

Riktlinjerna presenteras nu i dag. Vad hoppas du på?
– Det var ett oerhört stort intresse när vi hade förslaget till riktlinjer ute på remiss, vilket bådar gott. Jag hoppas att kostcheferna känner att de har ett tydligare och vassare stöd för att dela ansvaret för skolmåltiderna och få ett bättre samarbete med skolan.

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skollunchen skulle vara kostnadsfri för elever. Syftet är att ge alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, samma förutsättningar för lärande. Sverige har sedan 2011 lagstadgade krav på kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider till alla elever i grundskolan.